Nato kommer att överleva både Trump och Putin

Senaste nyheterna om Nato

Nato kommer att överleva både Trump och Putin - I sin nya bok om Nato spår experten Ann-Sofie Dahl att försvarsalliansen kommer att överleva både Donald Trump och Vladimir Putin. Nato firar i dagarna sitt 70-årsjubileum i Washington.

Lagom till alliansens 70-årsdag ger Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och en av Sveriges ledande Natoexperter, nu ut en bok om försvarsalliansens bakgrund - och framtid: "Nato, historien om en försvarsallians i förändring".

Men det är inget inlägg för eller mot ett svenskt Natomedlemskap.

- Den som har följt vad jag har skrivit vet att jag är för Nato, men det är inte poängen med den här boken, utan det är att visa vad Nato står för och hur alliansen har utvecklats.

Ett annat syfte med boken är att avliva vad hon själv uppfattar som myter om Nato.

- Ett exempel är att USA bestämmer allt, det stämmer inte. Allting bygger ju på konsensus och det gäller även det största medlemslandet.

Även bilden av Nato som en aggressiv militärallians, ständigt ute efter att flytta fram positionerna, inte minst runt svenska gränser i Östersjöområdet är en myt, anser Dahl.

- Så är det inte. Nato är en försvarsallians med en uteslutande defensiv agenda: att försvara sina egna medlemmar. Nato är demokratiernas försvarsallians, det är ett argument som inte framförs så ofta i Sverige. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Hon är naturligtvis medveten om att Rysslands president Vladimir Putin ser det precis tvärtom: att Nato expanderat in på tidigare sovjetiskt territorium för egen vinning och att det är ett avgörande argument för rysk militär upprustning.

- Det har inte funnits någon önskan från Nato att ta in nya medlemmar. Men direkt efter Berlinmurens fall var det en jättelång kö med länder som knackade på dörren och ville in i Nato, det tyckte man bara var jobbigt, inte minst i USA. Amerikanerna gick med på utvidgningen i ett ganska sent skede.

Nu finns Nato i Östeuropa och de baltiska staterna - bröt väst sina löften till den dåvarande Sovjetledaren Gorbatjov att inte utvidga i den riktningen?

- Det löfte man gav om att inte ha baser, placera ut kärnvapen och stationera permanent trupp i Östeuropa och Baltikum har man hållit. Det är därför man roterar länder och förband. I boken finns ett citat av Gorbatjov där han säger att ingen lurade mig, jag visste precis vad jag gjorde.

I dagarna är Ann-Sofie Dahl tillbaka i Washington, där hon tidigare bott och arbetat i många år.

Nu är hon på plats för att följa alliansens 70-årsjubileum i samma stad där det ursprungliga alliansavtalet - Washingtonfördraget - skrevs under vid en ceremoni på amerikanska UD 4 april 1949. Då var det tolv medlemsländer, nu är det 29. Nordmakedonien väntar på inträde som det 30:e landet.

- Hela beslutsfattandet blir mer och mer komplicerat när organisationen blir större och allmänt sett blir det mer tungrott.

Donald Trump är ett kapitel för sig. Vid jubileet i Washington saknas nu den amerikanske presidenten.

- Trump har skapat mycket oro och förstört ett antal toppmöten. Nu är mötet på utrikesministernivå, precis som när fördraget signerades 1949. På det viset slipper man bjuda in Trump och att det blir en ny cirkus.

Kommer Trump att försöka få USA att lämna Nato eller är det bara hot och snack?

- Trump kan inte göra det utan att det väcker stort motstånd från kongressen. Kongressen, amerikanska politiker och även det amerikanska folket ger Nato ett starkt stöd.

Har Trump något fog för sitt krav att Europas länder måste betala mer för sitt eget försvar?

- Ja, det har han. Men det var inte Trump som hittade på det. Bokstavligt talat från dag ett har detta varit en fråga i Nato. USA har hela tiden återkommit till att européerna borde bidra mer.

De senaste 30 åren har Nato genomgått tre stora förändringsprocesser. Den första när muren föll 1989, Sovjetunionen upplöstes och likaså den kommunistiska Warszawapakten.

- Då visade Nato sin förmåga till anpassning. Man övergick från att vara den gamla kalla krigsorganisationen till att vara ett instrument för stabilisering av Östeuropa.

Den andra omvälvande händelsen var 11 september 2001. Attackerna mot World Trade Center i New York blev startskottet för kriget mot terrorismen och den Natoledda ISAF-styrkan i Afghanistan.

Det tredje tillfället var krigsutbrottet i Ukraina och den ryska annekteringen av Krim 2014.

- Agerandet då visar vad man kan göra när man väl bestämmer sig. Nato vände på en femöring och återgick till kärnan i artikel fem, det kollektiva försvaret efter att mest ha sysslat med internationella operationer i ett par decennier. Nato har en förmåga att anpassa sig och därför tror jag också att man klarar framtiden.

En nyckelmening i boken sammanfattar Ann-Sofie Dahls syn på alliansens betydelse och framtid:

"NATO lär överleva även Donald Trumps tid i Vita huset, Putins i hans vita hus, hybridkrig, IS, cyberhot och ryska och andra försök att splittra dess gemenskap och ödelägga den fred och säkerhet som alliansen har upprätthållit för sina medlemmar - och för många därutöver - under nu sju decennier. "

Är Nato världens starkaste försvarsallians eller en koloss på lerfötter?

- Det är klart att det är världens starkaste försvarsallians. Nato är starkt. När man sätter in sina resurser kan man göra väldigt mycket. Det finns en enorm kraft, både rent militärt men också politiskt.

Nato hade från början 12 medlemmar. För närvarande är det 29, inom kort 30 när även Nordmakedonien ansluter. Efter Berlinmurens fall har Nato nästan fördubblats.

Här är medlemsländerna med år för inträde.

1949: Belgien, Kanada, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, USA.

1952: Grekland, Turkiet

1955: Tyskland

1982: Spanien

1999: Tjeckien, Ungern, Polen

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien, Slovenien

2009: Albanien, Kroatien

2017: Montenegro

Vid sidan av medlemsländer har Nato också partnerländer i Partnerskap för fred (Partnership for Peace, Pfp), sammanlagt ett drygt 20-tal länder. Sverige gick med från början, 1994.

Fem länder har ett särskilt nära partnerskap med Nato inom ramen för Enhanched Opportunity programe (EOP), det så kallade guldkortet. Även här ingår Sverige tillsammans med Finland, Australien, Georgien och Jordanien.

Övriga partnerländer är Armenien, Österrike, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Vitryssland, Irland, Kazakstan, Kirgizistan, Malta, Moldavien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och i avvaktan på medlemskap - Nordmakedonien.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-04-03 13:14

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Menscertifiering
  4. Demonstration NATO organisationer
  5. Magnitskij-affären
  6. Militärövning gotland2017
  7. Angela merkel och trump nato
  8. Militärövning gotland2017
  9. Utredning om förutsättningarna för fördjupat försvarssamarbete
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+