Natos behandling av Ukraina varnande exempel för Sverige - Ukraina vill att Nato skickar fartyg till Azovska sjön för att garantera landets säkerhet mot fortsatta ryska aktioner. Men Nato nobbar och avvisar sannolikt militärt stöd. För Sverige är det ett varnande exempel på vad det innebär att vara partnerland utanför Nato.
Krimkrisen blir ett dominerande ämne när Natos utrikesministrar träffas i Bryssel för ett tvådagarsmöte med start på tisdagen.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Efter den ryska eldgivningen mot tre ukrainska fartyg i Kertjsundet vid inloppet mellan Svarta havet Azovska sjön för en dryg vecka sedan gav Nato sitt "fulla stöd" för Ukrainas "suveränitet och territoriella integritet", men drog ett outtalat streck vid militära insatser.
Vid en presskonferens i Bryssel på måndagen inför Natomötet pressades generalsekreteraren Jens Stoltenberg på om Nato har något att bidra med som är "konkret" och "starkare än ord".
- Vårt stöd är politiskt och praktiskt, förklarade Stoltenberg och krävde att fartyg återlämnas och besättning, nu inlåst i det tidigare KGB-fängelset Lefortovo i Moskva, släpps och kan återvända till Ukraina.
Han betonade också att Nato förstärkt närvaron både i Svarta havet och i angränsande länder och att alliansen bidrar med att träna, utrusta och modernisera Ukrainas försvar.
Ukrainas president Petro Poroshenko vädjade redan på ett tidigt stadium om skarpare åtgärder för att öka trycket mot ryssarna.
- Vi hoppas att Natos medlemmar är redo att omdirigera militära fartyg till Azovska sjön för att undsätta Ukraina och erbjuda säkerhet, sa han i en intervju och ställde den retoriska frågan vad som annars kommer att bli nästa steg.
- Först var det Krim, sedan östra Ukraina, nu vill Putin ha Azovska sjön. Vad vill han ha nästa gång om ingen stoppar honom?
Situationen i området är fortsatt illavarslande. Den nybyggda nästan två mil långa bron mellan den illegalt införlivade Krimhalvön och det ryska fastlandet är så låg att sjötrafiken genom Kertjsundet går att skära av med enkla medel.
Vid invigningen i maj satte sig Vladimir Putin symboliskt nog själv vid ratten på en tung lastbil som rullade över bron. Nu är viktiga hamnstäder som Mariupol och Berdyansk, som tidigare skeppat ut nästan hälften av Ukrainas export, partiellt blockerade.
Ukraina var ute med ett närmande till Nato redan när Sovjetunionen föll samman i början av 1990-talet. Några år senare anslöt både Sverige och Ukraina till kretsen av partnerländer.
Vid toppmötet i Bukarest 2008 öppnades Natodörren formellt för Ukraina. I Warszawa 2016 klubbade stats- och regeringscheferna ett särskilt åtgärdspaket för att stärka landets säkerhet i Rysslands skugga. I våras satte Nato slutligen upp Ukraina på den officiella listan över länder som söker medlemskap.
Stoltenbergs besked i Bryssel var nu att han inte vet vad utrikesministrarna kommer att diskutera och vad utfallet blir.
Militära insatser är ändå fortsatt osannolika. Utan medlemskap har varken Ukraina - eller Sverige - några kollektiva försvarsgarantier enligt artikel fem i Natofördraget. I den bemärkelsen kan Putin härja fritt både i Azovska sjön - och i Östersjön.
Sverige deltar i Natomötet på ambassadörsnivå, men enbart i diskussionen om insatsen i Afghanistan.