Norge Flottan är för liten och soldaterna är för få - När Norges ÖB varnar för att försvaret inte klarar av sina uppgifter, är det ytterligare ett skäl till varför Sverige och Finland bör bli medlemmar i Nato.
Den norske forsvarssjefen Haakon Bruun-Hanssen höll för några dagar sedan sitt årliga tal på Oslo Militære Samfund. Det läge som Norges ÖB redovisar måste också vara ingångsvärden i den svenska försvarsdebatten och i Försvarsberedningens arbete.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Norge satsar 1, 643 procent av BNP på försvaret (mot Sveriges 1,025 procent), men som Bruun-Hanssen betonar räcker det ändå bara till ett miniförsvar. Särskilt lyfte han fram behovet av att stärka marinen i en tid när Ryssland flyttar fram sina positioner i nordområdena - och där Norge förväntas vara Nato i nord.
Det behövs helt enkelt fler ytfartyg, men även numerären i armén är för liten. Särskilt akut blir situationen i ett läge där Norge också förväntas bidra med soldater inom ramen för åtagande i Nato.
Talet är väl värt att läsa i sin helhet men här ett avsnitt om Ryssland:
"Russlands annektering av Krim i 2014 og støtten til opprøret i Donbass vakte harme i Europa og NATO. Blokaden av Kertsj-stredet og arrestasjonen av ukrainske marinefartøy i 2018 vakte ikke like sterke reaksjoner. Hendelsen var imidlertid en ren maktdemonstrasjon og et signal til omverdenen om at Azov-havet reguleres av Russland, med makt om nødvendig. Sett med norske øyne bør dette være bekymringsfullt.
I Ukraina har Russland vist at de også mestrer langvarige operasjoner. Den typen lavintensitet operasjoner vi har vært vitne til de siste 4 årene, binder store styrker i det ukrainske forsvaret og utfordrer deres utholdenhet. For å holde stand mot opprøret er den ukrainske hær doblet i størrelse siden 2014.
I en årrekke har Russland signalisert misnøye med NATOs nærvær i Baltikum og Østersjøen. De siste 18 månedene er tilsvarende misnøye signalisert i våre nærområder. Simulerte angrep på norsk militær infrastruktur og allierte styrker i Norge svekker tilliten og skaper betydelig usikkerhet om russiske intensjoner. Forstyrrelsene av GPS-signaler i Finnmark under øvelse Trident Juncture i fjor, påvirket ikke bare den sivile luftfarten. De skaper også militære dilemma.
Russland er ikke utelukkende en militær utfordring. Russerne er eksperter på å utnytte gråsonen mellom fred og krig. Irregulære operasjoner, cyberangrep, likvidering, manipulering, falske nyheter og propaganda er alle midler som Russland har benyttet for å svekke eller destabilisere politisk samhold innad i nasjoner, eller mellom nasjoner. Vi kan ikke se bruken av dette som enkelthendelser, men må erkjenne det som en bevisst strategi for å utfordre vårt styre- og levesett. Det er en utfordring som må tas på alvor og som vi må etablere tiltak mot. "
Det nordiska försvarssamarbetet har gått från att vara "en tumme" i förhållande till högflygande honnörsord till att alltmer generera verklig operativ förmåga. Än mer skulle så bli fallet med Sverige och Finland som medlemmar i Nato.
Till gagn för hela Norden och det nordisk-baltiska stridområdet.
Fast ökat nordiskt samarbete - vare sig det sker med Nato som medlem eller partner - ändrar inte på det faktum att Sveriges behöver göra mer än "dutta" i nästa försvarsbeslut. Skillnaden är att vi kan använda de ändå begränsade resurserna på ett mer effekrtivt sätt.
CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.
Tf