Norge tar hjälp av Sverige för plats i säkerhetsrådet - Sverige hamnar i världens blickfång när FN:s säkerhetsråd kommer till Skåne i helgen. Norge följer noga det svenska arbetet i rådet och drar i sommar igång sin egen kampanj för att få en plats där.
- För oss är att det viktigt att vara så öppna som möjligt, säger utrikesminister Ine Eriksen Søreide till SvD.
Det är lätt att hitta platsen där Norges utrikesminister sitter. Mitt på bordet i Cadierbaren på Grand Hôtel står en liten flaggstång med den norska flaggan. Ine Eriksen Søreide skrattar gott åt en kommentar att det väl är typiskt norskt.
- Så är det. Vart vi än kommer så sätter vi ned den norska flaggan. Nu är allt detta norskt territorium, säger hon leende och sträcker ut armarna över bordet.
Nu visar det sig vara hotellet som satt ut flaggan. Och till skillnad från skidkungen Petter Northug har utrikesministern inget behov av att hävda det norska. Tvärtom pratar hon om det goda samarbetet med Sverige och om hur mycket Norge har att lära av sitt grannland. Inte minst när det gäller vägen till FN:s säkerhetsråd.
- Ja, vi är kandidatland till en plats i säkerhetsrådet 2021-22, så vi har tittat mycket på den svenska kampanjen och hur Sverige genomför sitt medlemskap. Det har ju varit en ännu mer aktiv period i säkerhetsrådet än man förväntade sig. Det är ett vanskligt landskap att manövrera och det gör Sverige på ett bra sätt.
Ine Eriksen Søreide berättar att norska utrikesdepartementet har en medarbetare som sitter på svenska UD och följer arbetet.
- För oss är det otroligt värdefullt. Vi intensifierar vår kampanj från och med sommaren och Sveriges erfarenheter har fungerat som ett ramverk kring hur vi nu lägger upp den.
Hon känner till att den svenska FN-kampanjen kritiserats för bristande transparens, men kan inte detaljerna. För henne betyder öppenheten mycket.
- För oss är det viktigt att vara så öppna som möjligt om vad vi gör och varför vi gör det. Både för dem som sitter i Stortinget och för den offentliga debatten.
Ine Eriksen Søreide är 41 år och uppvuxen på Strømmen, nordöst om Oslo. När hon var 14 år flyttade hon till Tromsø, där hon arbetade i blomsteraffär vid sidan av studierna. Senare tog hon en juristexamen vid Tromsø universitet.
På 1990-talet gick hon med i Unge Høyre, som hon sedan ledde 2000-2004. Hon har suttit i Stortinget sedan 2001 och ledde 2005-2009 utbildnings- och forskningsutskottet samt 2009-13 utrikes- och försvarsutskottet. 2013 blev hon försvarsminister och i oktober 2017 Norges första kvinnliga utrikesminister.
Vid sidan av politiken har hon arbetat som programledare i Metropol TV och varit trainee på advokatbyrå.
Hon är gift med Høyre-politikern Øystein Eriksen Søreide, som är stadsdelsdirektör för Grorud, i Oslo.
Ine Eriksen Søreide har länge varit en stigande stjärna i norsk politik. Hon blev politiskt engagerad i samband med folkomröstningen om EU 1994.
- Det gick inte så bra, konstaterar hon. Norrmännen röstade nej till EU.
Senare blev hon ordförande för Unge Høyre och 2001 tog hon plats i Stortinget, där hon så småningom blev ordförande för utrikes- och försvarsutskottet. 2013 blev hon försvarsminister och i höstas Norges första kvinnliga utrikesminister.
Som försvarsminister satte hon igång ett arbete med att få in fler kvinnor i fredsbevarande insatser och att säkra att könsperspektivet finns med i sådana sammanhang. Det låter som en del av en feministisk politik - något som svenska regeringen deklarerat att man har. Norge kallar däremot inte sin politik så.
- En del vill gärna ha en etikett för politiken, men vi har fokuserat på sakfrågorna. Vi lägger mycket vikt vid köns- och jämställdhetsperspektivet, i bland annat utvecklingspolitiken. Det kommer sig av att vi vet att vi inte når målen om vi inte involverar kvinnor.
Ine Eriksen Søreide tror att den norska regeringens sammansättning också kan spela roll för politiken. De tre tyngsta posterna - statsministern, finansministern, utrikesministern - innehas i dag av kvinnor.
- Erna Solberg är en statsminister som alltid har sett till att ge andra kvinnor stort ansvar. Även utanför regeringen finns många kvinnor på viktiga poster, till exempel Stortingets talman, ordföranden i högsta domstolen och chefen för norska flygvapnet. De är alla förebilder som präglar debatten.
Eftersom Eriksen Søreide tidigare hade hand om försvaret talar vi också om ett annat område där samarbetet mellan Norge och Sverige ökar - det militära. Detta trots att Norge, men inte Sverige, är med i Nato.
- Det fungerar väldigt bra, för det är ju samma utmaningar vi har i hela Norden. Om någon skulle anfalla ett av länderna skulle det snabbt drabba alla. De senaste åren har hela det nordiska försvarssamarbetet dessutom fått en helt ny dynamik, både när det gäller säkerhetspolitiska diskussioner och det praktiska samarbetet.
Så skulle Norge hjälpa Sverige om Ryssland tog Gotland?
- Nato är väldigt tydligt med att man måste vara medlem för att få fullt beskydd. Men om något skulle ske så skulle hela Norden påverkas och då har jag svårt att se att ett nordiskt land skulle kunna vara isolerat från de andra, svarar hon.
Tiden går snabbt och snart är det dags för utrikesministermöte. Innan hon rusar vidare frågar jag om det stämmer att hon arbetar så hårt att statsminister Erna Solberg ibland måste säga till henne att hon måste slappa av och ha det "gøy", som Solberg sagt i en intervju.
- Det går inte an att inte jobba mycket när man är utrikes- eller försvarsminister- och jag gillar att vara väl förberedd. Men jag hade ju inte gjort det om jag inte kände att det gav mening och att jag fick uträttat något.
Hon säger att Erna Solberg också arbetar extremt mycket, men att de har olika dygnsrytmer.
- Erna är bättre på kvällen, jag är bäst väldigt tidigt på morgonen. Så om du lägger samman våra goda och dåliga timmar så kan man säga att vi fungerar 24 timmar om dygnet, säger utrikesministern med ett leende.
En delegation från FN:s säkerhetsråd håller ett informellt arbetsmöte på Österlen i Skåne, den 21-22 april. De som träffas på det nyligen renoverade Backåkra, som tillhörde FN:s svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld, är FN:s generalsekreterare António Guterres, FN-ambassadörer från säkerhetsrådets 15 medlemsländer och FN:s sändebud till Syrien Staffan de Mistura. Även statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström kommer att närvara.