Nya globala trenden syrianisering

Senaste nyheterna om Nato

Nya globala trenden syrianisering Senaste nytt om Nato

Nya globala trenden syrianisering - Kriget i Syrien är en av mänsklighetens största katastrofer sedan andra världskriget. Det är samtidigt ett fatalt symptom på hur den gamla världsordningen blivit överspelad av en ny global trend som kan kallas "syrianisering".

Det är den tyska journalisten Kristin Helberg som myntat uttrycket i en skarp och heltäckande analys av tragedin i Syrien, där hon levt i flera år. Hon sammanfattar de generella lärdomarna i några kritiska punkter som visar hur de gamla diplomatiska mekanismerna för konfliktlösning slutat fungera. Det internationella samfundets och dess institutioner har visats sig sakna förmåga att förhindra katastrofen. Miltärt tycks Assad-regimen vara på väg att vinna kriget, men det leder inte till fred och försoning i landet. Regimen kräver underkastelse.

Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det som började som ett lokalt uppror i den arabiska vårens efterföljd blev till en oöverskådlig internationell konflikt med skiftande fronter och aktörer. FN-organens instrument blockerades. Politiskt genom veto i säkerhetsrådet, diplomatiskt när även de bästa fredsmäklarna begränsades av olika aktörer som också begränsade det humanitära biståndet. De juridiska instrumenten som Genèvekonventionen och folkrätten nonchalerades, icke minst av Assad-regimens angrepp på sina egna civila.

Flera utländska aktörer blandade sig i konflikten, som Ryssland, Iran, Turkiet och USA. Både direkt och indirekt genom stöd till ställföreträdande icke statliga aktörer. Detta skapade motsägelsefulla allianser, som exempelvis när Turkiet som Nato-medlem hamnar i motsättning till USA, som stöder en kurdisk gruppering som Turkiet bekämpar. Samtidigt som Turkiet bekämpar Assad-regimen stöder det kampen mot kurderna. Olika motsättningar och allianser skapar ett komplicerat, ibland kaotiskt mönster.

På ett generellt plan har kriget i Syrien starkt försvagat förtroendet för det internationella samfundets vilja och förmåga att ingripa när de grundläggande rättigheterna dagligen kränks av krigsherrarna. Den liberala demokratiska ordning som i väst vuxit fram under tiden efter andra världskriget framstår som vanmäktig inför dessa övergrepp. Det gäller bland annat EU vars insatser kommer att efterfrågas i återuppbyggnaden efter kriget. Men det är det auktoritära regimerna som har övertaget i konflikten, främst Ryssland, Iran och Turkiet.

Kristin Helberg anser att Assad-regimen är helt beroende av dem liksom av lokala krigsherrar och affärsmän som slår mynt av kriget. I detta perspektiv väntar fortsatta umbäranden för ett plågat Syrien vars halva befolkning de senaste åren drivits på flykt från sina hem.

"Der Syrienkrieg"

Förlag: Herder

Freiburg in Breisgau, 2018

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-27 10:39

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Menscertifiering
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Nato övning norge
  5. Militärövning gotland2017
  6. Angela merkel och trump nato
  7. Militärövning gotland2017
  8. Nato stridsvagnar till baltikum
  9. Wallströmdoktrinen
  10. Zlatan ibrahimovic reaction language:SV

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+