ÖBs nya krav på pengar Vi kan inte fortsätta så här - Kostnaderna ökar och nu varnar överbefälhavaren Micael Bydén för att militärens förmåga går ned om det inte blir mer pengar till försvaret. Han varnar också för effekterna när personalen under lång tid pressas alltför hårt.
I februari konstaterade ÖB Micael Bydén att Försvarsmakten behöver 6,5 miljarder kronor extra de närmaste åren för att klara den planerade verksamheten. Orsaken var framför allt valutaeffekter och ökade priser, bland annat har kostnaderna för underhåll ökat.
Nu varnar Micael Bydén för att läget sedan dess försämrats än mer. Det gör att försvaret, som ska byggas upp efter många års neddragningar, i själva verket kan tvingas bromsa igen när gapet blir större mellan de ökade kostnaderna och de pengar som går till försvaret.
- Prisökningar och andra effekter har gjort att det blivit ännu svårare att klara ekonomin. Gapet fortsätter att öka och vi har stora utmaningar att nå våra mål, säger Micael Bydén.
Han påpekar också att pengarna inte räcker för att efter 2020 upprätthålla den förmåga försvaret nu har.
- Det enda vi enligt spelets regler kan göra är att fortsätta med den här ekonomin och då viker vår förmåga framåt och vi behöver göra hårda prioriteringar redan nu. Vi kommer inte att kunna investera och hålla förmågan efter 2020 vid den nivå den är vid i dag, säger Micael Bydén.
Exakt hur mycket mer pengar som behövs vill han däremot inte säga. Det står klart först i februari när Försvarsmakten ska vara klar med sitt underlag till budgeten.
- Om förutsättningarna inte ändras för oss kommer vi med stor sannolikhet att behöva bromsa till exempel övningsverksamheten, innan vi med stor sannolikhet förväntas gasa igen efter 2020, säger Micael Bydén.
Beskedet om det kärva läget står i skarp kontrast till den ljusare bild om läget för det svenska försvaret som målats upp i samband med den stora försvarsövningen Aurora 17. Det var mer än 20 år sedan försvaret höll en lika stor övning och Micael Bydén pratar också mycket om hur bra den gick.
Men han varnar även för att personalen nu är pressad samtidigt som utrustningen används i betydligt högre omfattning än tidigare i beredskap, insats och övning. Det bidrar till att kostnaderna för underhåll ökar.
- Det saknas både materiel och personal på många håll inom Försvarsmakten och vi kan inte fortsätta så här år efter år. Då tappar vi lojalitet och förtroende, säger Micael Bydén.
Bristen på personal är kanske det största problemet men försvaret står också inför väldigt stora investeringar. Nya Gripenplan och nya ubåtar äter upp hälften av det utrymme som finns och det blir inte mycket kvar till annat. Inte minst som det nu även blir ett mångmiljardköp av nytt medelräckviddigt luftvärn.
- Den materiel vi har används i högre utsträckning än planerat och vi har ett omfattande investeringsbehov, säger Micael Bydén.
På listan över allt som behövs finns allt från nya fordon och lastbilar till fasta radaranläggningar samt nya sambands- och ledningssystem.
• Det hör närmast till spelets regler att militären kräver mer pengar av politikerna. De pekar då bland annat på att Sverige lägger förhållandevis lite pengar på försvaret.
• Medan Nato-länderna siktar på att lägga motsvarande 2 procent av BNP på försvaret ligger Sverige på 1,0 procent. Nu är det få av Nato-länderna som når 2 procent men Sverige hamnar i den jämförelsen ändå i bottenklass.
• Till spelet hör även att politikerna försöker hålla emot kraven. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gick vid ett framträdande för försvarsindustriföretagen igenom vilka förbättringar som genomförts de senaste åren, inte minst vad gäller militär närvaro på Gotland.
• Men han gjorde också klart att han vill inte se någon upprepning av hur det var för flera år sedan när det gång på gång visade sig att militären fick stora underskott, något som beskrevs som svarta hål i ekonomin.
- Det är en ständig diskussion om mer pengar. Men skattebetalarna måste också se att det blir något resultat av de pengar de levererar in. Vi kan inte ha några diskussioner kring svarta hål i Försvarsmakten, sa Peter Hultqvist.
Källa: SvD