Ökad spänning så står Mellanösterns maktspelare

Senaste nyheterna om Nato

Ökad spänning så står Mellanösterns maktspelare Senaste nytt om Nato

Ökad spänning så står Mellanösterns maktspelare - Nu ökar oron för nya konflikter i Mellanöstern. USA svänger i sin Iranpolitik, Israel bombar grannländer, Saudiarabien och Förenade arabemiratens trupper slåss mot varandra och Ryssland stärker sin ställning.

Gamla sanningar ställs nu på ända i Mellanöstern. Under sommaren tycktes den långa konflikten mellan Iran och USA drivas till sin spets med ett hotande storkrig. Men i veckan anslog president Donald Trump en betydligt mer försonlig ton och öppnade för samtal med Irans president Hassan Rohani. Dessutom ska USA inleda direkta samtal med huthirebellerna i Jemen, som i över fyra år krigat mot en saudiledd koalition, stödd av USA.

USA:s omsvängning gör dess allierade i regionen nervösa. Förenade arabemiraten har redan övergett den hårda linjen mot Iran och inlett diskussioner om att samarbeta om maritim säkerhet med Iran. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu försökte febrilt och förgäves få kontakt med Trump i söndags för att övertala honom att inte träffa Irans utrikesminister på G7-mötet. Något som Trump själv inte var intresserad av.

Orsaken till Trumps omsvängning är nästa års presidentval. Trump gick till val 2016 på att avsluta USA:s krig utomlands och ta hem amerikanska trupper. Det har lett till att USA nu förhandlar med de afghanska talibanerna, men gör också att Trump verkligen inte vill ha något krig med Iran. Hans metod är att hota stort för att sedan få till ett personligt möte med fina fototillfällen och en överenskommelse som han kan ta åt sig äran för.

Trumps medarbetare - som nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo - kanske inte riktigt har förstått att Trump inte är lika kompromisslös som de själva. Bolton har talat om att störta den iranska regimen och att fira dess fall i Teheran tillsammans med Folkets mujahedin. Pompeo har lagt fram en lista med tolv hårda krav som Iran måste uppfylla för att slippa ifrån USA:s sanktioner.

Under G7-mötet i måndags gjorde Trump klart att han inte är intresserad av någon regimförändring i Iran.

- Vi har sett hur det har fungerat de senaste 20 åren. Inget vidare, konstaterade Trump. I stället sade att han vill "göra Iran rikt igen".

Inte ett ord nämndes heller om Pompeos kravlista.

- Vi vill sätta ett stopp för kärnvapen och robotprogrammet, sade Trump. Väldigt enkelt. Det är något vi snabbt kan komma överens om.

Många tror nu att det kan bli ett möte mellan Donald Trump och Irans president Hassan Rohani när FN:s generalförsamling samlas i New York i slutet av september. Detta oroar Israel som i helgen passade på att under en 18-timmarsperiod bomba grannländerna Libanon och Syrien samt Irak med uttalat syfte att slå till mot mål kopplade till Iran och dess allierade. Kanske hade det att göra med att försöka hålla uppe spänningen kring Iran, spekulerar vissa.

Men bombningarna kan också handla om Netanyahus egen framtid. Han hotas av tre korruptionsåtal och i veckan läckte nya komprometterande uppgifter från utredningen. Med nyvalet i våras lyckades han skjuta fram den juridiska processen, men med nyvalet den 17 september har inte lyckats med det. Sedan i våras har det spekulerats om ett krig skulle kunna vara ett sätt att skjuta fram både nyvalet och ett eventuellt åtal ytterligare.

Israels attacker ökar risken för krig. I Libanon enades de olika partierna i sitt fördömande. President Michel Aoun kallade attacken en "krigsförklaring" som berättigade ett militärt svar och Hizbollahmilisen, som stöds av Iran, utlovade vedergällning.

I Irak sade premiärministern att landet kommer att att svara med alla till buds stående medel om det attackeras igen. Han fick stöd av amerikanska försvarsdepartement som framhöll att Irak har all rätt att försvara sig.

Samtidigt har kriget i Jemen trappats upp. Inte det mellan huthirebellerna och den saudiledda koalitionen - utan mellan olika fraktioner inom koalitionen. I torsdags bombade Förenade arabemiraten trupper som strider för den saudistödda jemenitiska regeringen när de försökte återta områden som erövrats av emiratstödda styrkor. Det innebär att intressekonflikten mellan vännerna Saudiarabien och Förenade arabemiraten hotar att utvecklas till något allvarligare.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten har alltid haft olika intressen i Jemen. Saudiarabien vill återinstallera den störtade regeringen och bekämpa huthierna, medan Förenade arabemiraten framför allt är intresserat av att kontrollera södra Jemen för att säkra sina transportvägar. Därför stöder emiratierna de separatister som vill göra Sydjemen självständigt igen. Men konflikten handlar också om det muslimska brödraskapet.

Både Saudiarabien och Förenade arabemiraten är motståndare till Muslimska brödraskapet och dess form av politisk islam.

Det jemenitiska islamistpartiet Islah är en gren av brödraskapet, men eftersom det slåss mot huthirebellerna och stöder Jemens störtade regering, har det Saudiarabiens gillande. Förenade arabemiraten däremot, som haft ett eget Islah-parti som det hävdar försökte ta makten i landet, ser det som ett hot mot sin egen säkerhet.

Svängningarna i den amerikanska Mellanösternpolitiken, som började redan under president Barack Obamas tid, har varit gynnsamma för Ryssland. Det kompromisslösa stödet till Syriens Assad-regim har gjort intryck även på länder som velat se dess fall.

USA-allierade som Egypten och Saudiarabien diskuterar nu vapenköp och samarbete med Ryssland. Nato-medlemmen Turkiet har köpt in ryska robotar och visat intresse för att köpa det nya ryska stridsflygplanet Su-57.

Förnyad osäkerhet kring vad USA vill kan ytterligare stärka Rysslands ställning i regionen.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-08-30 22:48

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+