Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas

Senaste nyheterna om Nato

Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas Senaste nytt om Nato

Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas - Bo Rask, om att Försvarsberedningens uteblivna prioritering av nya ytstridsfartyg visar man inte inser att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet.

Äntligen har den sittande Försvarsberedningen börjat att visa sina kort. Tyvärr är de inte så gynnsamma för marinen som de borde vara i rådande säkerhetspolitiska läge.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Försvarsberedningen synes ha förbisett eller inte velat förstå att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet. Någon annan slutsats kan rimligen inte dras mot bakgrund av de i media nyligen redovisade förslagen i beredningens kommande rapport. Det är utomordentligt allvarligt att omsättningen av Sveriges ålderstigna ytstridsfartyg inte prioriteras.  

För att försvara Sverige och skydda våra sjövägar krävs sjöstridskrafter. Fakta är att medelåldern på samtliga svenska ytfartyg är ca 30 år och att korvetterna Stockholm/Malmö samt Gävle och Sundsvall snart går ur tjänst. Då återstår endast fem korvetter för att hantera de sjöoperativa uppgifterna för en 2 700 kilometer lång kuststräcka. Några satsningar på nya ytstridsfartyg syns inte i horisonten och än mindre i närtid!

Det gör oss i Kungliga Örlogsmannasällskapet minst sagt bekymrade.

Det förefaller som om beredningen inte drar de fulla konsekvenserna av sin rapport Motståndskraft publicerad i december 2017 och gravt underskattar vårt lands sjöfartsberoende. Även vid uppgiften att avvärja ett väpnat angrepp, behöver vårt land upprätthålla öppna sjövägar och hamnar. Något annat vore att inbjuda till en strategisk och operativ katastrof.  

Vid försvarsplanering bör man utgå från följande: vad är farligast, vad är mest sannolikt och när kan det tidigast inträffa?

Många analytiker talar om riskerna med hybridkrigföring, cyberattacker mot kraftförsörjningen och övrig infrastruktur. På samma sätt är vårt sjöfartsberoende en sårbar punkt för landet.

På några dagar kan ett stopp i hamnarna göra det omöjligt att förse livsmedelsbutikerna med varor, oljetransporter kusten runt kommer inte fram, vi står utan mediciner och läkemedel samt att vår export och import stoppas upp. Det leder snabbt till samhällskollaps. Hur ska Gotland kunna försörjas? Hur ska militära förband på ön få sitt underhåll i form av drivmedel och ammunition?

Genom värdlandsavtal och solidaritetsförklaring måste vi dessutom hålla våra hamnar öppna för att i praktiken kunna ta emot och ge militärt stöd. Ett stopp i hamnarna blir dessutom liktydigt med en påverkan på flera Natoländer, vilket snabbt riskerar att eskalera en kris i vårt område.  

Dessutom verkar det som om beredningen skruvar upp hotet till sjöss mot våra ytstridsfartyg under krig på ett sätt som helt saknar verklighetsförankring. Våra örlogsfartyg är optimerade för såväl låg- som högintensiv strid och för att vinna dueller till sjöss mot en kvalificerad motståndare. Vid fartygens konstruktion har den väpnade striden varit dimensionerande och det är bland annat närvaro av ytstridsfartyg och ubåtar samt sjörörliga amfibiebataljoner som bygger krigsavhållande effekt.

Fartygens unika och stridsvinnande förmåga visas gång på gång i internationella övningar. Om motståndaren anses kunna uppträda till sjöss, varför skulle vi inte också kunna göra det? 

Sverige har som suverän nation en skyldighet att värna sitt sjöterritorium och att hävda sin territoriella integritet. Med det avses att övervaka och kunna ingripa vid kränkningar av sjöterritoriet. Det kan vara enskilda händelser, eller mer långvariga systematiska aktiviteter. Kränkningar kan genomföras med både övervattensfartyg och ubåtar.

Systematiska kränkningar av vårt sjöterritorium är bara en del av de svårigheter vi kan ställas inför vid en kamp om det svenska territoriet.

Hur Sverige organiserar sitt marina försvar och skyddar sin försörjning via sjövägarna vid en öppen konflikt som inte längre kan uteslutas, är av fundamental betydelse för landet. Vi kan och bör självklart samverka med andra länder, men vi kan aldrig överlåta till andra nationer att utföra de uppgifter till sjöss som folkrätten kräver av oss.  

Det ryktas att Försvarsberedningen bedömer att vårt land i händelse av krig ska kunna klara tre månader med relativt begränsad import. Därmed kan kraven på sjöförsvaret sänkas och försvarssatsningarna riktas mot behoven inom andra system och funktioner. Detta är en riskfylld strategi. Även om vi skulle kunna lagra stora mängder av livsmedel och andra varor, skulle samhällets behov ändå inte kunna täckas då dessa helt enkelt är för stora och behoven förändras över tid.

Det är här som Försvarsberedningens analys brister i trovärdighet. Ska landets befolkning svälta i tre månader under samtidig strid i landet med en högteknologisk motståndare? Vilken försvarsvilja och försvarseffekt skapar det?

Kungliga Örlogsmannasällskapet anser följaktligen att sjöförsvaret måste prioriteras i detta läge. Vi måste kunna försvara riket, skydda våra hamnar och avvärja kränkningar av vårt sjöterritorium enligt folkrättens krav, bara för att nämna någon av ytstridsfartygens uppgifter. Sveriges långa kust med ett 50-tal viktiga hamnar kan grovt räknas in i tre operationsområden, i väst, syd och ost.

Försvarsmaktsövningar och spel visar att marinen med nuvarande förmåga under kort tid och med en begränsad uppgift endast klarar att samtidigt verka i ett av dessa tre områden. Vår slutsats är att marinen behöver trefaldigas och att antalet kvalificerade ytstridsfartyg ökas från 5 till 15 stycken.  

Planering och genomförande av detta måste börja nu, annars kommer vi att finna att marinens effekt snabbt minskar i den kommande perioden.

BO RASK är sekreterare i Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Läs mer i KÖM:s skrift En marin för Sverige.

Läs också marinchefen Jens Nykvist artikel i Säkerhetsrådet 16/2: Sverige behöver en stark marin.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-02-20 07:30

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+