Partitaktik får gå före omsorg om säkerhetspolitik - En bristfällig FN-konvention tycks skapa oenighet mellan regeringens ministrar. Men även om oppositionen står på försvarsministerns sida, står de redo att offra honom, skriver Rolf-Erik Román, tidigare liberal politiker.
Både regering och opposition agerar partitaktiskt snarare än i landets intresse beträffande försvars- och säkerhetspolitiken. Detta kan konstateras mot bakgrund av utrikesminister Margot Wallströms lobbying för en mycket bristfällig FN-konvention om förbud mot kärnvapen och de borgerliga partiernas hot om misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Den 25 augusti publicerades en artikel på SvD Debatt, författad av Margot Wallström, om en FN-konvention angående förbud mot kärnvapen. Hon skrev bland annat att det var "viktigt för regeringen att rösta ja till den konvention om ett kärnvapenförbud som lades fram i FN i somras".
Men en bit in i Wallströms artikel kan man läsa följande: "Vi hade önskat att konventionen varit tydligare på ett antal viktiga områden. Ett sådant rör konventionens relation till icke-spridningsfördraget NPT, som enligt svensk uppfattning förblir ’hörnstenen’ för nedrustning och icke-spridning. Dessutom hade det varit önskvärt med betydligt starkare verifikationsmöjligheter än vad texten nu ger utrymme för. Sverige drev dessa frågor hårt under förhandlingen, tyvärr utan framgång. "
Vad är det för vits med en FN-konvention om kärnvapenförbud utan tillfredsställande verifikationsmöjligheter och otydlighet i förhållande till NPT-fördraget?
Wallström skrev vidare: "Vår första analys visar att våra bi- och multilaterala försvarssamarbeten, inklusive partnerskapet med Nato samt samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien kan fortsätta. "
Men redan förra året gjorde USA en skriftlig framställan till Sverige där det framhölls att det skulle "vara oförenligt med Sveriges önskan att fördjupa sitt samarbete med Nato" att stödja kärnvapenförbudet. Även Frankrike, Storbritannien och Tyskland varnade för att Sveriges samarbete med Nato skulle hotas. Svenska Dagbladet rapporterade om oenighet mellan utrikesminister Wallström och försvarsminister Hultqvist.
Den 4 september i år gick utrikesminister Wallström och försvarsminister Hultqvist ut med ett gemensamt uttalande där de tillkännagav att det inom kort kommer att tillsättas en utredning för att belysa alla konsekvenser av konventionen, inklusive för provstoppsavtalet, ickespridningsavtalet och Sveriges försvarspolitiska samarbeten.
Om det pågår en dragkamp mellan Wallström och Hultqvist om vilken linje som ska väljas beträffande FN-konventionen om förbud mot kärnvapen, tycks de borgerliga partierna stå i begrepp att avgöra tvisten genom en misstroendeförklaring mot Hultqvist. Det är märkligt, eftersom de borgerliga allianspartierna stödjer Hultqvists linje i sakfrågan. Detta kom till uttryck i repliker från M, C respektive KD på Margot Wallströms artikel.
Motiveringarna för en misstroendeförklaring mot försvarsministern är svaga. De borgerliga allianspartierna förebrår Peter Hultqvist för att han inte informerat statsministern om it-skandalen på Transportstyrelsen. Men det var inrikesminister Anders Ygemans ansvar och Hultqvist hade dessutom inte någon anledning att misstänka att informationskanalerna inte fungerade mellan justitiedepartementet och statsrådsberedningen och inom statsrådsberedningen.
Kanske it-skandalen bara är en förevändning för hotet om misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist. Politikreportern Elisabeth Marmorstein menade i SVT-programmet Forum den 5 september att de borgerliga partierna tror att försvarsfrågan blir viktig inför valet och eftersom Peter Hultqvist har högt förtroende i försvarsfrågan är det till fördel för de borgerliga i valrörelsen om Hultqvist då inte längre är försvarsminister.
har tidigare haft olika politiska uppdrag för Liberalerna, numera partipolitiskt obunden