Pentagon pressar svenska försvaret till mer pengar - Trumpadministrationen ser det som självklart att Sverige ökar den militära förmågan. Så löd budskapet när svenska politiker i försvarsberedningen träffade företrädare för försvarshögkvarteret Pentagon och amerikanska UD i Washington. Därmed ökar pressen inför slutrapporten i maj.
På onsdagen höll försvarsberedningen ett tre timmar långt möte i riksdagen. En diskussionspunkt var förra veckans resor.
Halva beredningen besökte Ukraina, Vitryssland och Moskva för möten på ministernivå med Vladimir Putins representanter. Övriga ledamöter åkte till Kanada och USA för samtal med Donald Trumps företrädare i försvarshögkvarteret Pentagon och State department i Washington.
Mötet var det första med ordföranden Björn von Sydow (S) närvarande efter att försvarsminister Peter Hultqvist (S) nyligen utfärdade nya direktiv om "ekonomiska ramar".
I försvarsberedningen är partierna överens om en kraftig förstärkning av det militära försvaret. Anslagsnivån 2025 är satt till 1,5 procent av BNP i årets penningvärde.
Hultqvists nya instruktioner kom bara dagarna innan ledamöterna gav sig i väg på sina resor, ett led i arbetet med den säkerhetspolitiska analysen som ska ingå i slutrapporten.
SvD har kartlagt vad som sades med stöd av tillgänglig dokumentation och insatta personer. Det mest uppseendeväckande beskedet kom i Washington.
Trumpadministrationen har under två år uppdaterat alla centrala säkerhetsstrategier.
Gemensamt för samtliga dokument är att Kina och Ryssland pekas ut som hot mot den amerikanska säkerheten. Enligt den nationella säkerhetsstrategin är det "allt tydligare" att både Kina och Ryssland vill skapa en värld formad efter den egna "auktoritära modellen".
Särskilt Kinas växande militära ambitioner i Stilla havsregionen uppfattas som oroande. Enligt en särskild strategi för missilförsvar, presenterad av Trump i januari, strävar Kina efter att ta över USA:s roll i området. Landets "offensiva missiler" utgör då ett hot.
I Washington fick de svenska försvarspolitikerna höra att det skett en förflyttning i den amerikanska synen på framtida konflikter. När Kina flyttar fram positionerna kan USA komma att prioritera Asien framför Europa.
- Kina är det akuta och det ligger på USA:s bord. Förberedelserna är alltmer inriktade på en eventuell urladdning i Stilla havet, säger en person med inblick i samtalen.
Enligt den amerikanska synen måste europeiska länder inse att USA kan vara upptaget på annat håll även om Ryssland skulle agera militärt i Sveriges närområde. Och även om USA skulle komma till undsättning kan det dröja flera månader.
Budskapet till beredningens ledamöter vid samtalen i Washington var tydligt formulerat:
• Sverige omfattas som icke Natoland inte av några försvarsgarantier och kan inte räkna med amerikansk hjälp. Även om det finns "en vilja att bistå" är resurserna som kan avsättas begränsade.
• USA utgår från att "alla ska satsa mer på att bygga militär förmåga". Med amerikanska ögon är det en självklarhet att Sverige också gör det.
Trumpadministrationens ståndpunkt innebär en tilltagande press på försvarsberedningen inför slutrapporten. Liknande argument har också framförts av amerikanska företrädare i Stockholm.
Situationen kompliceras ytterligare av att Peter Hultqvists tilläggsdirektiv om ekonomin pekar i en motsatt riktning.
- Peter Hultqvist säger att vi måste förhålla oss till den ekonomiska ramen. Det är sakligt sett helt korrekt. Men då är det otroligt viktigt att regeringssidan klämmer ur sig hur deras ekonomiska nivå ser ut under kommande år, än så länge är man svaret skyldigt där, säger Hans Wallmark (M), ledamot i försvarsberedningen.
- Allt som försvarsberedningen har arbetat med i två och ett halvt år faller som ett korthus om pengarna inte finns, säger Mikael Oscarsson (KD), ledamot i beredningen
En annan svår stötesten i svensk-amerikanska relationer är utrikesminister Margot Wallströms (S) planer på att skriva under FN-konventionen om en kärnvapen fri värld.
Både USA och Nato har motsatt sig det redan från början. Budskapet i Washington var, nu som tidigare, att USA inte accepterar ett svenskt undertecknande och att det kommer att påverka försvarssamarbetet mellan länderna negativt.
I Moskva handlade samtalen mellan svenska politiker och ryska företrädare bland annat om den infekterade frågan om flygincidenter över Östersjön. Bara de senaste månaderna har flera olika tillbud med svenska och ryska plan inträffat.
Den ryska positionen är nu att man vill skriva ett bilateralt avtal om att flyga med påslagna transpondrar för att undvika framtida incidenter som i värsta fall kan orsaka kollisioner i luften.
Förslaget framfördes ursprungligen redan 2016 och diskuterades vid Margot Wallströms besök hos den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Moskva året efter. Den svenska hållningen är att det räcker med befintliga internationella avtal om ryssarna följer regelverket.
Ryska företrädare fortsatte också, fem år efter krigsutbrottet, att förneka militär närvaro i östra Ukraina.
- I allmänna termer försöker ryssarna rättfärdiga sitt militära agerande med att landet upplever sig som inringat av Nato och USA, säger en person med insyn i samtalen.
• Försvarsberedningen, med företrädare för samtliga riksdagspartier, är inne i slutfasen av ett drygt två år långt arbete.
• I mitten av maj offentliggörs slutrapporten, grunden för nästa försvarsbeslut våren 2020, som ska ange inriktningen för det svenska försvaret åren 2021-25.
• Redan i december 2017 presenterades en delrapport om hur totalförsvaret och det civila försvaret ska återtas och utformas i framtiden. Här ingick även en preliminär slutsats om ett ökat militärt hot mot Sverige med risk för väpnade angrepp.
• I det militära avsnittet väntas beredningen föreslå en kraftig förstärkning av försvaret med anslag på 1,5 procent av BNP i slutet av nästa försvarsbeslutsperiod 2025.
• För två veckor sedan grep försvarsminister Peter Hultqvist (S) in i beredningens arbete med nya tilläggsdirektiv om ekonomiska ramar, två månader före slutrapporten.
• Under våren har beredningen ägnat sig åt den säkerhetspolitiska analysen som ska ingå i slutrapporten. Besöken i Washington och Moskva i förra veckan var ett led i det arbetet.
Tf