Peter Larsson Flygplatser kan hamna i utländsk ägo

Senaste nyheterna om Nato

Peter Larsson Flygplatser kan hamna i utländsk ägo Senaste nytt om Nato

Peter Larsson Flygplatser kan hamna i utländsk ägo - Regeringen måste lyfta in beredskapsaspekterna i sin flygstrategi. Det nuvarande systemet gör att de regionala flygplatserna är lika utsatta som landets hamnar, skriver Peter Larsson.

Under senaste året har rådigheten över svenska hamnar varit i fokus. Äger enskilda kommuner rätten att sälja ut eller teckna in avtal med utländska företag, t o m med Ryssland? Eller väger statens försvarsintressen tyngre? Turerna kring hamnarna i Karlshamn, Slite, Fårösund och nu senast i Gävle, har alla illustrerat dilemmat.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Men denna avvägning är inte bara ett problem för Sveriges hamnar. Sveriges flygplatser kan bli nästa konfliktområde mellan den kommunala självbestämmanderätten och den nationella säkerhetspolitiken.

Sverige har valt att dela upp ägandeformen för sina flygplatser. Staten har valt ut de stora, med Arlanda i spetsen, som har så stora överskott till följd av många flygrörelser, att de också går med vinst. Däremot får kommunerna själva finansiera de mindre, långt mindre lönsamma flygplatserna. Dessa flygplatser är livsviktiga för de enskilda orterna men de låga passagerarvolymerna möjliggör inte några större intäkter för dessa flygplatser.

Det innebär att runt våra stora städer, där garanterar staten flygplatsen men för nästan alla regionala flygplatser på mindre orter, där måste kommunen själv säkerställa driften av den egna flygplatsen.

Vi är ensamma i Norden med denna märkliga uppdelning. Både i Norge och i Finland säkerställer man att överskotten från de stora flygplatserna i Oslo och i Helsingfors, täcker kostnaderna för övriga flygplatser i respektive land.

Men så gör alltså inte vi i Sverige. De regionala flygplatserna genererar in intäkter till de statliga flygplatserna, främst med all flygtrafik till statliga Arlanda och Bromma men de får ingen tillbaka av dessa pengar.

Det har också gjort att enskilda kommuner inte ansett sig orka bära kostnaderna för den enskilda flygplatsen. Oskarshamn, Säve utanför Göteborg och nu senast Gävle är exempel på orter där flygplatser lagts ned. I Gävle vet vi att Försvarsmakten fick göra omtag i sin beredskapsplanering när kommunen i Gävle valde att lägga ned flygplatsen.

Även om en kommun slipper driftkostnader med en nedlagd flygplats, återstår själva plattan och terminalbyggnaderna. Givetvis försöker kommunen sälja eller få in intressenter som kan nyttja terminalerna och använda banan till något annat. Men ingenstans finns någon garanti, att det inte ligger utländska och kanske illasinnade intressen bakom sådana intressenter. Idag har vi inga belägg för att så är fallet. Men systemet för våra flygplatser är lika utsatt som för landets hamnar.

I den tidigare beredskapsplaneringen hade Flygvapnet ett femtontal flottiljer, där varje flottilj också hade ett antal krigsbaser. I dag har Flygvapnet bara kvar tre flottiljer och krigsbassystemet är avvecklat.

I det perspektivet är förstås våra över 30 regionala flygplatser väldigt intressanta. Där finns mer utrymme för att landa jämfört med på de stora flygplatserna, som Arlanda eller Landvetter. Likaså är det på de regionala flygplatserna som frivilligorganisationer och räddningsflyg redan finns idag. Värdlandsavtalet med Nato skapar ytterligare ett behov att nyttja de civila flygplatserna för nödvändiga tilltransporter.

Flygvapnet är i dag på väg att återuppliva det gamla krigsbassystemet där våra flygplatser spelar en central roll. Det märktes också i den nyligen avslutade försvarsmaktsövningen Aurora 17. Där övades flygförband som snabbt ombaserade från ordinarie flygflottiljer till civila flygplatser. På Småland Airport i Växjö och på Kristianstad-Österlen Airport landade JAS Gripen plan som tankades och försågs med nya vapenlaster. Övningen visar att flygplatserna på nytt blivit viktiga för Sveriges försvarsförmåga.

Men långsiktigt kan varken Försvarsmakten eller samhället i övrigt räkna med att dagens flygplatser finns där i morgondagens kris eller beredskapsläge. Avgörandet ligger hos kommunerna. Inga kommuner vill lägga ned sina flygplatser men flera har tvingats till det av ekonomiska skäl.

Regeringen fastställde i början på året en ny flygstrategi men ingenstans togs dessa beredskapsaspekter upp i strategin. Nu vet vi att regeringskansliet tittar över själva stödformen för våra regionala flygplatser. Vi hoppas därför att regeringen nu verkligen ser till de samlade nationella behoven.

Våra flygplatser är viktiga både av tillgänglighetsskäl men också av försvarsskäl.

PETER LARSSON är VD Svenska Regionala Flygplatser

Källa - 2017-11-20 07:30

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+