Putin och Trump kastar skuggor över Natos toppmöte - Budskapet är att Natos betydelse ökar när brexit slår undan benen för EU:s militära förmåga. Samtidigt kastar Donald Trumps krav på att Europa ska betala mer av sitt eget försvar, och Vladimir Putins hot om ökade militära insatser, skuggor över försvarsalliansens toppmöte i Warszawa som inleds på fredagen.
WARSZAWA Den ryske presidenten har slagit an en något mer förbindlig ton i några av sina senaste framträdanden, till exempel vid besöket i Finland nyligen, även om det ingick i retoriken att flytta fram trupper vid ett finskt medlemskap i Nato. Putin har också normaliserat förbindelserna med Nato-landet Turkiet efter nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan i november 2015, och öppnat för samtal i det så kallade Nato-Ryssland rådet efter mötet i Warszawa.
På hemmaplan har det varit andra tongångar. I ett längre anförande inför ryska ambassadörer på tillfälligt besök i Moskva gick Putin till hårda angrepp på Nato.
Han talade om försök att skapa "monopol på geopolitisk dominans" och tog Ukraina som exempel "på ovanan att lägga sig i andra länders inre angelägenheter" och "provocera fram regionala konflikter". Enligt Putin är det "oacceptabelt att förlänga krisen i Ukraina" och att skylla det på Ryssland. Natos "stora misstag" har varit att "expandera österut" och att ta "konfrontatoriska steg" riktade mot Ryssland med det nya missilförsvaret i Rumänien och Polen.
- Vi förväntas acceptera att det är normalt med militär upprustning vid våra gränser, sa Putin och slog fast att Ryssland inte kommer att låta sig "förgiftas" av provokationer.
Brexit har skakat om Nato inför toppmötet, även om det inte är ett officiellt ämne i Warzsawa.
Nato blir nu det enda forum där alla starka militärmakter i Europa finns med. Och har, enligt generalsekreteraren Jens Stoltenberg, "aldrig varit viktigare som plattform för samarbetet mellan europeiska allierade och mellan Europa och Nordamerika".
Natos förra toppmöte i Wales 2014 har beskrivits som det mest betydelsefulla sedan det kalla kriget och Berlinmurens fall.
Då mötte Nato med kort varsel en ny säkerhetssituation i Europa efter det ryska agerandet i Ukraina och annekteringen av Krim. Resultatet blev en snabb anpassning till det nya läget med en åtgärdsplan för att öka försvaret i Östeuropa.
Två år senare har Natos snabbinsatsstyrkor, Nato Response Force (NRF), förstärkts. Nya lokala ledningsstrukturer, Nato Force Integration Units (NFIU), finns på plats i Polen, Rumänien, Bulgarien, Estland, Lettland och Litauen. Ungern och Slovakien står på tur. Vid stora försvarsövningar i juni testades systemet för första gången tillsammans med Natos nya spjutspetsförband, Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) som ska mobiliseras på 48 timmar i ett krisläge. I polska Szczecin har det regionala militära högkvarteret förstärkts.
- Vi har gjort vad vi sa att vi skulle göra i Wales, nu behöver vi ta nästa steg, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför Warszawamötet.
Det betyder bland annat fortsatta truppförstärkningar vid Natos gränser österut. Närmast fyra bataljoner i Estland, Lettland, Litauen och Polen under ledning av USA, Storbritannien, Tyskland och Kanada. Putin har meddelat att Ryssland kommer att svara med höjd stridsberedskap.
2015 blev också det första året på länge som Nato-ländernas samlade försvarsbudgetar ökade, med blygsamma 0,6 procent. 22 av 28 medlemsländer ökar sina försvarsutgifter under året. 2016 väntas ökningen bli betydligt större: 3,0 procent.
Men även om militärutgifterna nu ökar är det fortfarande bara fem Nato-länder som når upp till målet med militära utgifter motsvarande två procent av BNP. Genomsnittet är 1,5 procent. USA ligger på 3,5 procent av BNP och Ryssland på cirka fyra procent.
I november väntar också ett amerikanskt presidentval där vinnaren kan komma att heta Donald Trump, som under en längre tid spritt Nato-negativa uttalanden omkring sig. Enligt Trump måste Nato "moderniseras". Fakta är att USA står för 22 procent av den gemensamma Nato-budgeten. Tyskland kommer upp i 15 procent och Frankrike 11 procent, en fördelning som enligt Trump inte är rimlig:
- Vi betalar lejonparten. Vi spenderar enorma summor på någonting som var relevant för många, många decennier sedan och världen har ändrats. Det är en annan plats.
Det här är uttalanden som går stick i stäv med vad ledande Nato-företrädare säger när man argumenterar för mer pengar och fler soldater för att möta den pågående ryska upprustningen. Och man fasar för att det är Trump som sitter vid bordet som amerikansk president och överbefälhavare vid nästa Nato-toppmöte.
USA är världens i särklass mäktigaste militärmakt med försvarsutgifter på totalt 596 miljarder dollar 2015, enligt Sipri. Rysslands militärbudget ligger,jämförelsevis, på en dryg tiondel, 66 miljarder dollar.
Utan den amerikanska försvarsmakten i ryggen väntar en helt annan verklighet för Nato.
Toppmötet i Warszawa är det 27:e i försvarsalliansens historia. På deltagarlistan finns samtliga 28 medlemsländer och 22 partnerländer, inklusive Sverige. Totalt är 1400 delegater ackrediterade, 1500 journalister rapporterar från mötet.
På toppmötet väntas beslut i ett 25-tal olika frågor, bland annat om ökad militär närvaro i Östeuropa. Andra punkter är insatser mot terrorgruppen IS, och stöd till Ukraina och Georgien. Nato och EU kommer också att skriva under ett gemensamt uttalande om utökad samarbete, till exempel insatser mot hybridkrig.
Sverige representeras under mötet av tre ministrar: statsminister Stefan Löfven (S), utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S). Samtliga kommer att delta vid fredagskvällens öppningsmiddagar i Warszawa.
En konkret punkt på dagordningen är Sveriges bidrag i Nato-sinsatsen RSM (Resolut Support Mission) i Afghanistan som inleddes vid årsskiftet 2014-15 när den tidigare ISAF-insatsen upphörde. En annan är förbättrad interoperabilitet mellan medlems- och partnerländer, alltså förmågan att verka militärt tillsammans.