Rumänien vid rodret under ovisst EU halvår - Bilden av fattigdom och korruption ska bytas ut när Rumänien står i rampljuset under sitt halvår som ordförandeland i EU. Höga ambitioner utlovas - trots stor skepsis från omvärlden.
Från nyårsdagen tar rumänerna över ministerrådets stafettpinne från Österrike. Som ordförandeland i EU blir det Rumänien som tar ansvaret för att leda allehanda ministermöten och föra förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen om de gemensamma lagförslag som är på gång.
De utvalda ledorden är "realistiskt, men ambitiöst". De flesta räknar med att det första ordet kommer att dominera - och i så fall inte leda till särskilt många framsteg i några av de frågor där EU-länderna för tillfället är oeniga.
Som exempelvis migrationen.
- Vårt mål är att tillsammans med medlemsländerna och EU-parlamentet minska på splittringen. Det är inte lätt, men det är viktigt att vi fortsätter, säger Rumäniens EU-ambassadör Luminita Odobescu på ett seminarium i Bryssel.
Ordförandelandets inflytande är visserligen långt ifrån lika stort som förr i tiden. Ändå finns en hel del oro bland både EU-tjänstemän och övriga medlemsländer om hur rumänerna ska klara av sitt uppdrag.
Oron finns även på hemmaplan.
- Enligt min mening är vi inte förberedda för det här. Regeringen förstår inte vilka som är ansvariga och de som skulle hantera det här antingen avgår eller sparkas, förklarade president Klaus Iohannis i skarpt kritiska ordalag i ett tal till kommunledare och borgmästare i Bukarest i oktober.
Till saken hör dock att högerpolitikern Iohannis står i opposition till regeringskoalitionen av socialdemokrater och liberaler. Och han lindrade också snabbt sin kritik - särskilt när det meddelades från Helsingfors att Finland, som ska vara EU-ordförande efter Rumänien, kan tänka sig att ta över redan nu, om det skulle behövas.
Den rumänska regeringen har hur som helst en rejäl press på sig. Kritiken har varit tung både hemifrån och internationellt om framför allt hur myndigheterna hanterar den utbredda korruptionen.
Misstron hjälps inte direkt av att socialdemokraternas partiledare Liviu Dragnea inte får vara premiärminister på grund av en tidigare dom för valfusk och dessutom riskerar ett flerårigt fängelsestraff för korruption.
Det hindrar honom ändå inte från att fortsatt vara talman och den som egentligen styr och ställer i landet och avgör vem som ska vara regeringschef. Nuvarande premiärministern Viorica Dancila är den tredje i raden av "ställföreträdare" efter valsegern i december 2016.
Dragnea har än så länge satt hårt mot hårt mot den utländska kritiken.
- Rumänien kommer inte längre att acceptera att bli behandlat som ett andraklassland. Jag kan inte acceptera alla lögner som kommer från väst om att vi stiftar lagar till vår egen förmån, talade han inför sina partikamrater i Bukarest i mitten av december, enligt nyhetsbyrån AFP.
Rumänien ligger i sydöstra Europa, är till ytan ungefär lika stort som Norrland och gränsar till Moldavien i nordost, Ukraina i nord och öst, Ungern och Serbien i väst samt Bulgarien i söder. Landet är EU:s sjunde största sett till folkmängden, med 19,5 miljoner invånare, varav runt två miljoner i huvudstaden Bukarest.
President sedan december 2014 är Klaus Iohannis (född 1959), formellt oberoende men invald som ledare för liberalkonservativa PNL.
Premiärminister sedan januari 2018 är Viorica Dancila (född 1963), som leder en koalition mellan socialdemokratiska PSD och liberala Alde.
Efter en lång tid under Osmanska riket blev det moderna Rumänien självständigt 1877. Efter att ha deltagit i andra världskriget på tysk sida blev landet en kommunistisk folkrepublik, från 1965-89 styrd av diktatorn Nicolae Ceausescu.
Rumänien blev medlem i Nato 2004 och i EU från den 1 januari 2007. Landet är dock varken med i eurosamarbetet eller Schengenområdet.
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Polens förre premiärminister Donald Tusk.
Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:
Sedan EU-inträdet har Sverige tidigare varit ordförandeland två gånger, våren 2001 och hösten 2009.