Så kämpar de för en plats i säkerhetsrådet

Senaste nyheterna om Nato

Så kämpar de för en plats i säkerhetsrådet - NEW YORK. Jakten på de 129 röster som behövs för en plats i FN:s säkerhetsråd utgör en geopolitisk rysare.

Röstbyten, presenter på skrivbord och sista minuten-försök att övertala fler andra länder - allt sker under största möjliga hemlighetsmakeri för att konkurrenterna inte ska bli varse om ens planer.

Sent på tisdag eftermiddag, svensk tid, kommer ett myller av människor röra sig i FN:s generalförsamling.

De 193 medlemsländernas ambassadörer har då i uppdrag att fylla de två stolar som tillhör Västeuropa och blir lediga under perioden 2017-2018.

129 av de 193 ländernas röster behövs för att få en av platserna. Två tredjedelars majoritet.

Sverige har föreslagit att följa en turordningslista - för att på så sätt ge samtliga länder en återkommande möjlighet att sitta med i säkerhetsrådet.

- De stora länderna har inte varit så förtjusta i det, säger utrikesminister Margot Wallström.

Så vill man ha en plats gäller det att kunna spela spelet bättre än sina motståndare.

Och enligt dem själva har de inblandade i FN-kampanjen haft kontakt med i princip alla övriga 192 länder som finns samlade i morgon.

En av dem som bär det allra största allvaret just nu är FN-ambassadören Olof Skoog.

Det är han som har haft möjlighet att påverka sina 192 kollegor i det dagliga arbetet under det senaste året.

Mötena kommer pågå hela vägen fram till dess att rösterna ska läggas.

I den, för Skoog och regeringen, bästa av världar vinner Sverige en klar majoritet enbart tack vare sitt politiska budskap.

Det är dock ingen självklarhet i den diplomatiska snårskog som utgör vägen mot en plats.

Inne på FN-högkvarteret är det långt ifrån ovanligt att länder byter röster med varandra enligt hjälper du mig så hjälper jag dig-principen.

- Det kan göras skriftligt. Exempelvis med ett land som själva vill in i säkerhetsrådet denna gång eller nästa gång.

- Men det måste ju ändå vara ett land man litar på och tror kan göra ett hyfsat jobb. Det är ingenting vi säljer ut till vem som helst.

Ytterligare en kategori länder är de som inte nödvändigtvis stöder den svenska plattformen, men ser en svensk plats som en möjlighet att få större insyn i säkerhetsrådets arbete.

- De gillar oss, det svenska teamet och det vi står för. Även om du inte sitter där själv vill du kunna påverka. Ha en vän du kan lita på att berättar hur snacket går där inne.

Det är 20 år sedan Sverige senast tog plats i säkerhetsrådet.

1992 förlorade man platsen till Nya Zeeland med en enda rösts marginal och nordiska länder har under senare år haft svårt att ta sig in i säkerhetsrådet. Både Island och Finland har misslyckats.

Men:

- Jag pratar också med de permanenta medlemmarnas ambassadörer, som sitter på rätt mycket makt. De säger till mig: Underskatta inte den makt som finns. Det har visat sig förr, säger Olof Skoog.

Litauen som satt nu precis lyfte fram Ukraina frågan som kanske inte hade kommit upp annars. Luxemburg drev stenhårt, och med viss framgång, att säkerhetsrådet måste lägga mer tryck på att få en humanitär tillgänglighet i Syrien.


Nederländernas kampanj för säkerhetsrådet dyrare än Sveriges

Nederländerna har spenderat 33 miljoner kronor under de senaste två åren i jämförelse med Sveriges kampanjbudget på 22 miljoner.

Enligt uppgifter till Expressen finns missnöje inom den svenska delegationen med hur Italien bedrivit sin kampanj.

Dels över att Italien inte redovisar några siffror när det kommer till sin budget för att nå säkerhetsrådet.

Dels för att man upplever att italienarna sneglat väl mycket på de svenska kampanjbudskapen, för att därefter själva använda sig av liknande formuleringar.


Sverige har försökt dra nytta av Blix, Hammarskjöld, Eliasson och Palme

Dag Hammarskjöld och Hans Blix har båda gjort stora avtryck i FN-historien. Jan Eliasson är den nuvarande vice generalsekreteraren.

I stora delar av Latinamerika och Afrika är minnet av Olof Palme fortfarande starkt.

Alla är de namn som den svenska kampanjen sett till att dra nytta av.

Ytterligare två punkter där Sverige sticker ut: Att landet aldrig varit en kolonialmakt samt att både Nederländerna och Italien, till skillnad från Sverige, varit Nato-medlemmar sedan den militära alliansen grundades.

Något Östtimors före detta president, tillika vinnare av Nobels fredspris, José Ramos-Horta lyfte fram i en artikel i Huffington Post tidigare denna månad.

Små låg- och medelinkomstländer blir viktiga eftersom allas röster väger lika tungt på tisdag. Det är till dessa regeringen koncentrerat en stor del av sina resor det senaste året.


FN-ambassadörer flögs till Sverige

De FN-ambassadörer som flögs till Sverige för möten - där också FN-kandidaturen togs upp - kom till största del från mindre länder i Asien, Afrika och Karibien.

I andra länder skåpmat i sammanhanget. I Sverige en resa som har fått hård kritik då den enligt Dagens Nyheter bekostats med biståndspengar.

- De här resorna med mina kollegor från fattiga länder som bjudits till Sverige. Det var för förhandlingar som inte har med säkerhetsrådet att göra. Det hade med klimatfrågan att göra.

Så det hade skett oavsett?

- Javisst. Det är bara bra att man bjuder hem folk till Sverige som har ett inflytande. Så det tycker jag är schysst.

Sverige är i dag femma bland världens länder när det gäller bidrag till humanitära ändamål. Och det land som ger mest pengar per capita till den internationella klimatfonden.

Utrikesminister Margot Wallström ser en plats i säkerhetsrådet som en möjlighet att få större utdelning för pengarna och anledning för Sverige att bli framröstat.

- Det är klart att sånt måste räknas. Annars tror jag att vi får en reaktion hemma också till slut: Vad gör vi det här för? Om vi inte också kommer var med och få inflytande i säkerhetsrådet. Det betyder något att vara där.

Källa - 2016-06-27 10:32

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+