Stormaktsspel i kulisserna om Makedoniens framtid - Makedonien är en bricka i ett geopolitiskt spel mellan väst och Ryssland, och spänningen kring söndagens folkomröstning om att byta namn på det lilla Balkanlandet är lika stor i Moskva, Washington och Bryssel som i Aten och Skopje.
BRYSSEL Namnbråket mellan Grekland och Makedonien utbröt i början av 90-talet när Makedonien utropade sig självständigt från det forna Jugoslavien.
Bråket har sedan dess eskalerat, inte minst för att Grekland, som är medlem i både Nato och EU, har blockerat Makedoniens alla försök att närma sig någon av allianserna. Grekland hävdar att namnet "Makedonien" utgör territoriella anspråk på den nordgrekiska provinsen med samma namn.
I juni i år kom parterna äntligen överens om ett acceptabelt landsnamn: Norra Makedonien. Det är detta namn som makedonierna på söndagen ska folkrösta om. Eller?
Märkligt nog så verkar frågan som de ska svara ja eller nej till inte ens handla om namnet: "Är du för EU- och Natomedlemskap genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?" lyder frågan.
Överenskommelsen är förstås namnbytet, men frågeformuleringen vittnar om att detta är det minsta som står på spel. Makedonien är en liten pjäs i ett intensivt schackparti mellan västliga krafter, USA och EU, som vill samla in så många europeiska länder som helst i sin sfär, och Ryssland, som försvarar sina intressen.
Frågeformuleringen vittnar också om att politikerna i både Skopje och Aten redan är överens om det nya namnet - och försöker blanda bort korten inför väljarna, så att "rätt" resultat uppnås i folkomröstningen. Bakom dem står EU och Nato.
"Det här är en historisk chans man bara får en gång i en hel generation. Stanna inte hemma: ta vara på denna demokratiska möjlighet", sade den tyska förbundskanslern Angela Merkel under ett besök i Skopje nyligen.
Men motståndet till både ett namnbyte och Makedoniens formella inlemmande i väst är också stort. Makedoniens konservative president Gjorge Ivanov har uppmanat motståndarna att bojkotta folkomröstningen.
I somras utvisade Grekland två ryska diplomater som tros ha försökt undergräva överenskommelsen om det nya namnet.
Även USA har lagt politiskt krut på folkomröstningen. USA:s försvarsminister Jim Mattis anklagade nyligen ryssarna för att finansiera motståndssidan, som lanserat stora påverkanskampanjer.
Makedonien ansökte om medlemskap i EU i mars 2004 och fick officiell kandidatstatus ett år senare. Men några EU-förhandlingar har aldrig kunnat starta, på grund av Greklands vägran.
Under finanskrisåren valde EU att lägga frågan om nya länder i unionen på is: det talades om "utvidgningströtthet", och i många enskilda EU-länder var det politiska etablissemanget oroat för att välkomnandet av nya, fattiga länder in i klubben skulle kunna spä på EU-skeptiska krafter.
Men efter konflikten mellan EU och Ryssland kring Ukraina, en konflikt och ett uppror som utlöstes av ett uteblivet samarbetsavtal mellan Ukraina och EU, och ledde till den ryska annekteringen av Krimhalvön, så har vikten av att få med sig Makedonien in i de västliga allianserna understrukits i både EU:s och Natos högkvarter.
Grekland har lovat att lägga ner sina protester mot Makedonien i EU och Nato om namnet Norra Makedonien antas på söndag. Spänningen är lika stor i Moskva, Washington och Bryssel som i Skopje och Aten.