Svenska fredspristagaren besviken på Sverige - Läs intervjun med fredspristagaren ICAN:s chef, publicerad 18 september: Bara 35 länder av 122 som antagit FN-förbudet mot kärnvapen tänker underteckna avtalet på onsdag. Det framgår av uppgifter från FN:s rättsavdelning som SvD tagit del av.
- Detta lär ta tid. Men avtalet är viktigare än någonsin, säger Beatrice Fihn, chef för internationella kampanjen mot kärnvapen.
Denna artikel publicerades den 18 september i år. Den 6 oktober tilldelades ICAN Nobels fredspris.
GENÈVE Den omstridda FN-konventionen som förbjuder kärnvapen i världen antogs under rungande applåder i New York den 7 juli i år. Hela 122 länder stöttade avtalet, som däremot bojkottas av de nio kärnvapenmakterna.
På onsdag hålls en ceremoni vid FN i New York då länder som godkänt avtalet ska underteckna det. Tidsfristen för att meddela om man tänker skriva under, gick ut förra veckan, ungefär samtidigt som Nordkoreakrisen nådde sin kulmen.
Men det brinnande intresset för att förbjuda kärnvapen i världen tycks ha falnat sedan den där jublande julidagen i New York. Bara 35 länder har meddelat att de tänker underteckna avtalet den 20 september, enligt avtalssektionen vid FN:s rättsavdelning i New York.
"Antalet medlemsländer som meddelat att de avser att underteckna avtalet vid ceremonin är 35. Utöver dessa, har fyra länder informerat oss att de ska underteckna efter ceremonin. ", enligt rättsavdelningen som SvD varit i kontakt med.
Mindre än en tredjedel av alla länder som antog kärnvapenförbudet är alltså beredda att skriva under det. Sedan måste avtalet ratificeras av ländernas parlament. När 50 länder gjort så träder det i kraft.
Men Beatrice Fihn, chef för den internationella kampanjen mot kärnvapen, ICAN, är inte besviken över den svaga siffran.
- Detta är ett juridiskt bindande dokument som gäller för alltid. Då måste länder analysera det noga innan de skriver under. Detta är inget lättvindigt man gör, säger hon och tillägger:
- Jag är säker på att fler länder kommer att skriva på allteftersom. Detta är en lång process.
Men hennes besvikelse över Sveriges beslut att inte skriva under på onsdag är tydlig. Den svenska regeringen har varit drivande i förhandlingarna för avtalet. Men nyligen bestämdes att det ska utredas ytterligare innan man är beredd att greppa pennan.
- Jag hade velat att Sverige skulle vara där tillsammans med de andra länderna. Nu blir det tyvärr inte så. Regeringen känner väl att man måste utreda mer efter hot från USA att samarbete mellan länderna skulle påverkas.
Fihn understryker att inga samarbeten hotas av avtalet.
- Det går alldeles utmärkt att samarbeta militärt med USA eller vara med i Nato och samtidigt vara mot kärnvapen. Det finns inga juridiska hinder.
- USA försöker skrämma och mobba länder att inte skriva under. Det är lätt att tränga in ett litet land som Sverige i ett hörn. Men de stora resurser USA lägger ner på att försöka stoppa länder, visar hur rädda de är att avtalet kan påverka hemmaopinionen och stigmatisera kärnvapen.
Har länder som röstade för avtalet fått kalla fötter efter påtryckningar från USA?
- Det är möjligt. Men vi vet också att det är en helt annan sak att skriva på ett juridiskt bindande avtal och att rösta ja till en resolution i FN.
Men får avtalet någon effekt när kärnvapenstaterna inte är med?
- Det handlar om att påverka normer och skapa en uppfattning att kärnvapen är oacceptabelt, något som inte är respekterat och prestigefullt. Genom avtalet blir kärnvapen olagligt enligt internationell rätt. Det kan även påverka länder som Ryssland, Kina och Nordkorea på sikt, säger Beatrice Fihn.
Räcker det inte med icke-spridningsavtalet, NPT, som säger att länder ska avskaffa kärnvapen?
- Det finns ingen tidsgräns, och NPT har på så sätt frusit fast läget i de fem kärnvapenstaterna. De kan behålla vapnen för alltid om de vill. Därför behövs detta avtal, som underminerar argumentet att de kan vänta hur länge som helst. Kärnvapenförbudet stärker NPT.
FN:s undergeneralsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitzu, är inne på samma linje.
- Alla länder förstår att avtalet inte har någon omedelbar effekt. Men det bidrar till att stärka normen för att avskaffa kärnvapen, sa hon vid en presskonferens i Genève förra veckan.
Hon menar att kärnvapenförbudet är resultat av tröga framsteg inom NPT.
- Efter kalla kriget fanns 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns 15 000. Så visst har framsteg gjorts. Men vi vill inte att trenden mot nedrustning nu vänder på grund av ökande internationella spänningar.
I juli röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige. Natoländerna (utom Nederländerna som röstade nej) och Japan bojkottade omröstningen, i likhet med de kärnvapenstater som inte ingår i Nato.
Kärnvapenförbudet träder i kraft när det ratificerats av 50 FN-stater. Det är juridiskt bindande men enbart för de länder som väljer att underteckna.
Det svenska stödet för kärnvapenförbudet har mötts av kritik från Alliansen men också från USA, vars försvarsminister i ett brev varnat försvarsminister Peter Hultqvist för att det svensk-amerikanska försvarssamarbetet kan försvåras om Sverige undertecknar avtalet.
Den 4 september gick utrikesminister Wallström och försvarsminister Hultqvist ut med ett gemensamt uttalande där de tillkännagav att det ska tillsättas en utredning för att belysa alla konsekvenser av konventionen, inklusive för provstoppsavtalet, ickespridningsavtalet och Sveriges försvarspolitiska samarbeten.