Sverige har bytt fot om kinesiska uppköp i väst

Senaste nyheterna om Nato

Sverige har bytt fot om kinesiska uppköp i väst Senaste nytt om Nato

Sverige har bytt fot om kinesiska uppköp i väst - Upplevda hot mot säkerheten - och en orättvisa i att kinesiska företag har kunnat shoppa loss i väst medan västerländska bolag hållits hårt i Kina. Det är två av skälen till att västland efter västland skärper reglerna för kinesiska uppköp och investeringar. Även Sverige har bytt fot.

Du kan kontakta Svenska Dagbladets reportrar via tidningens anonyma och krypterade tipstjänst Secure Drop. Vid mindre känsliga tips kan du kontakta reportrarna direkt på birgitta. forsberg@svd. se och mikael. tornwall@svd. se

Allt fler länder börjar dra öronen åt sig när det gäller kinesiska investeringar. Mycket handlar om säkerhet och rädslan för spioneri. Men det rör sig även om bristande ömsesidighet. Kina har relativt fritt kunnat investera i, eller köpa upp bolag, i västvärlden. Västvärldens bolag har inte haft samma möjligheter i Kina.

Inom vissa sektorer uppmuntrar Kina utländska investeringar, inom andra tillåter Kina dem och inom vissa, som försvar och media, förbjuder landet dem.

- Branscher kan helt plötsligt byta kategori, från till exempel gynnad till tillåten, säger Kinakännaren Frédéric Cho.

Men även i den tillåtna kategorin kan det vara svårt för utländska bolag. De måste ofta bilda ett samriskbolag med kinesiska bolag och maximalt äga 50 procent. Dessutom kräver Kina vanligen att det utländska företaget för över tekniskt kunnande till kineserna.

Därtill råder en diskrepans mellan vad Kina säger är tillåtet, eller gynnat, och hur det faktiskt är. Vissa regioner är mer protektionistiska än andra och det råder en allmän tröghet i administrationen.

- Det finns ett missnöje med slutenheten i den kinesiska ekonomin, att vi inte har samma möjligheter där som kineserna har här. Kinesiska myndigheter hävdar att Kina fortfarande är ett utvecklingsland som behöver öppna ekonomin för utlänningar steg för steg. Men många menar att det har gått alldeles för långsamt. Det finns väldigt starka synpunkter på det runtom i världen, säger Jerker Hellström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

"EU och USA har samma grundsyn i frågan. Men medan Donald Trump har startat ett handelskrig mot Kina genom att införa strafftullar på vissa kinesiska varor har EU försökt förhandla med Kina sedan 2013.

EU:s mål är att få till stånd ett investeringsavtal som öppnar Kinas marknad för västerländska bolag. Men jättenationen har kommit med "ett väldigt blygsamt bud", enligt en av SvD:s källor.

- I princip innebär det bud Kina lagt status quo i förhållande till nuvarande nivå av öppenhet för tillträde till den kinesiska marknaden för utländska investerare, säger den initierade personen.

Samtidigt oroar sig många västländer för vad som händer med säkerheten om kinesiska bolag köper upp inhemska bolag som är vitala för landet.

Det har lett till att flera västländer som redan har en granskning av utländska investeringar har skärpt sin lagstiftning. Bland dem USA, Tyskland, Frankrike Storbritannien, Japan och Finland.

USA skärpte sin lagstiftning kraftigt för några månader sedan. Nu gäller obligatorisk förhandsgranskning för vissa typer av investeringar, som känslig infrastruktur, känslig teknik och alla investeringar som sker med någon form av statlig finansiering.

Flera länder utan lagstiftning inom området funderar på att införa regler för att granska investeringar i säkerhetskänsliga sektorer. Ungern införde nyligen en sådan lagstiftning och Tjeckien står i begrepp att införa en. Även länder som
Danmark och Nya Zeeland utreder frågan.

Sverige tog i början av 1990-talet bort den lag som gjorde det möjligt att granska säkerhetskänsliga utländska uppköp. Men nyligen kom en utredning som bland annat föreslår att myndigheterna ska kunna stoppa utländska uppköp av onoterade bolag som sysslar med saker som har med Sveriges säkerhet att göra.

EU-kommissionen lade i fjol höst ett förslag om en rättslig ram för
granskning av utländska direktinvesteringar. Förordningen väntas antas till våren och börja tillämpas 18 månader senare. Den innebär att EU-länderna kommer att samarbeta om investeringar som har en negativ inverkan på säkerhet och allmän ordning genom att utbyta information och synpunkter.

Reaktionerna kommer i spåren av att Kina de senaste åren har köpt upp, eller försökt köpa upp, många högteknologiska bolag i väst för att nå sitt mål om att bli självförsörjande på digital teknik till år 2025. Så även i Sverige där kinesiska företag har köpt upp tre avancerade halvledarbolag.

De små intelligenta processorerna, halvledarna, finns snart sagt överallt: i datorer, mobiltelefoner, vapen, bilar, industriella styrsystem. De är centrala för att Kina ska nå sitt mål om att bli världsledande på teknik, allt ifrån artificiell intelligens till nätverk för mobiltelefoni. I dag är Kina beroende av avancerade halvledare som tillverkas i väst.

USA försöker hindra Kina från att lära sig tillverka alla sorters avancerade halvledare. USA har även kanske varit det striktaste landet när det gäller att släppa in kinesiska bolag i känsliga sektorer.

Stormakten lät inte in det privatägda kinesiska telekombolaget Huawei bygga mobilnät, utan lät Ericsson och Nokia ha marknaden för mobiltelefonins infrastruktur.

Nu har andra länder följt i USA:s spår. Nyligen sa Japan att det inte kommer att vara tillåtet för landets teleoperatörer att köpa utrustning från vare sig Huawei eller det betydligt mindre statskontrollerade kinesiska telekombolaget ZTE. Strax innan deklarerade den brittiska operatören BT att bolaget inte kommer att ha Huaweis utrustning i sitt framtida 5G-nät. Dessutom ska BT ta bort Huaweis produkter från sitt befintliga 3G- och 4G- nätverk. Både Nya Zeeland och Australien har sedan tidigare stängt ute de båda kinesiska bolagen från utrullningen av 5G.

Hur många affärer som stoppas runtom i västvärlden vet ingen. Oron gäller inte bara Kinas civila aktiviteter.

- Det finns en risk att bolag lyckas kringgå exportkontroll genom att förvärva verksamheter med teknologi som kommer till användning i försvarsindustrin. För Kina är integrationen av det civila och militära en helt öppen målsättning, säger Jerker Hellström.

De tre svenska halvledarbolag som Kina köpt gör processorer som kan användas både civilt och militärt, vilket SvD nyligen avslöjade.

Det svenska mätteknikföretaget Hexagons belgiska dotterbolag Luciad har sålt den avancerade mjukvara som Nato och USA använder i sina krigsrum till Kina, enligt South China Morning Post. Hexagon förnekar dock att Luciad sålt mjukvaran till den kinesiska militären.

- Det är nog fler företag än vi vet som har den här typen av samarbeten. Många i den kinesiska militären är mycket kompetenta. Alla är inte fotsoldater med gevär i hand utan välutbildade och intelligenta personer, säger Kinakännaren Kristina Sandklef.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-01-02 14:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+