Sverige måste tänka nordiskt om flygvapnet

Senaste nyheterna om Nato

Sverige måste tänka nordiskt om flygvapnet - Stefan Ring, om att med ett fördjupat nordiskt flygsamarbete skapas ett av Europas starkaste flygvapen.

22 maj börjar flygövningen Artic Challenge. Övningen är ett led i det samarbete mellan det finländska, norska och svenska flygvapnet som har pågått i flera år under beteckningen "Cross border training". Verksamheten har inneburit stora fördelar för utvecklingen av den operativa förmågan hos de berörda flygstridskrafterna.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Möjligheten att kunna öva tillsammans med förband som flyger med andra flygplan och som använder en annan taktik inom ramen för den ordinarie flygövningstiden har gett en mycket positiv och kostnadseffektiv effekt på förbandens stridsduglighet.

Men tyvärr krävs det mer för att det nordiska samarbetet ska kunna användas vid en större kris eller krigssituation.  

Var för sig är flygstridskrafterna i de nordiska länderna för små för att kunna utveckla en tillräcklig avskräckningseffekt eller operativ förmåga vid en krigssituation. Tillsammans bildar de däremot ett av Europas starkaste flygvapen, både vad gäller antal flygande enheter och avseende teknisk modernitet (och särskilt inom några år när nya flygplan tillförs).

Vad behöver då göras och vilka fördelar kan det ge?

Det behövs bättre övervakning och ledning. Det handlar om datainsamling med utnyttjande av till exempel fasta och flygburna radarstationer och andra tekniska system samt bearbetning, sammanställning och delgivning av auktoriserad luftlägesbild. Det innebär att samtliga nordiska länder behöver skapa en organisation där de tekniska insamlingssystem som ska kunna användas i ett gemensamt integrerat nätverk. I samtliga de stridsledningscentraler som används ska en gemensam luftlägesbild i realtid kunna presenteras.  

Denna funktion är också avgörande för att de olika ländernas flygstridskrafter ska kunna samordnas och att insatser görs mot de mål som utgör de största övergripande hoten.  

Det behövs bättre uthållighet. Under kalla kriget byggde uthålligheten i det svenska flygvapnet på en fortifiering och dubblering av strilsystemet och på ökad överlevnadspotential i flygbassystemet genom utspridning till ett stort antal krigsbaser. Denna förmåga finns inte längre. Behovet av dessa grundläggande funktioner är dock fortfarande är lika stort.  

Fungerande luftstridskrafter kräver såväl redundans i ledningssystemen som tillgång till ett stort antal start- och landningsmöjligheter. En möjlighet att till del återskapa denna uthålliga förmåga är att utnyttja hela det nordiska området.  

Vad gäller möjligheterna att sprida flygförband till olika baser, bland annat syfte att utöka det operativa djupet, har Sverige en särskild betydelse. Sveriges geografiska belägenhet, mitt i det nordiska området, med stora territoriell yta och med många flygplatser, skapar gynnsamma förutsättningar för övriga nordiska länder. Möjligheterna att sprida flygplan till olika baser runt om i landet är dock inte bara en fråga att flyga dit och kunna landa.  

Det måste finnas personal som kan tanka och hänga vapen men även förband som kan skydda flygplanen, både mot hot från marken och från luften. Dessutom krävs skyddat samband med stridsledningscentraler för att förmedla information och startorder till flygförbanden. Självklart fungerar det inte med mobiltelefoner!

Det integrerade ledningssystemet som tidigare nämnts kommer även ge en bättre uthållighet. Genom att alla stridsledningscentraler har samma lägesbild och förmåga till ledning ökar redundansen även i detta avseende.

Det behövs bättre operativ effekt. Kvantitet är en kvalitet i sig! Tillsammans förfogar de nordiska länderna över ett av Europas största och modernaste flygvapen. Om dessa kan användas samordnat och där varje flygplanstyps tekniska fördelar och de vapensystem som bärs, insätts mot en angripare på ett optimalt sätt, skapas en betydligt bättre operativ effekt än om varje land agerar på egen hand.

Är de faktiska möjligheterna att åstadkomma detta nordiska samarbete bara en dröm - eller kan det bli verklighet. Ett problem är att Sverige och Finland inte är medlemmar i Nato. Om så vore fallet skulle antagligen de grundläggande förutsättningarna för ett fördjupat samarbete redan vara genomförda.  

Trots olika säkerhetspolitiska vägval finns det dock goda möjligheter att fortsätta mot en ytterligare nordisk integration. Vi har under flera år haft ett luftlägesutbyte, CAPDE, med Norge. Avsikten är att samarbetet skall fördjupas genom att även Finland skall delta.

Inom det Nordiska försvarssamarbetet, NORECAS, kommer Sverige, Norge, Finland och även Danmark att under 2020 och framåt starta upp ett gemensamt radarutbyte.  

Det här samarbetet är dock i första hand för fredsförhållanden. Vad som gäller i krig är inte uttalat och kommer bero på situationen.   

Det återstår därför ytterligare åtgärder innan det nordiska flygsamarbetet nått en nivå som uppfyller de krav som ställs i en krigssituation. Men när Sverige gör satsningar och investeringar ska det ske med perspektivet att det ska gynna ett nordiskt samarbete. Vi måste skapa handlingsfrihet för att kunna genomföra en samordnad verksamhet på sikt, även om det idag finns politiska hinder för att nå den integration som krävs.

Förutsättningarna för att Sverige på egen hand ska kunna bygga upp ett nationellt luftförsvar har för längesedan passerat "bäst före datum" och kan definitivt avfärdas som en dröm. Men om övriga nordiska länder ska ha förtroende för Sveriges vilja att delta och konstruktivt bidra till ett nordiskt försvar, krävs en kraftig höjning av det svenska försvarsanslaget.

STEFAN RING är tidigare huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan.

Tf

Källa - 2019-05-21 08:15

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Magnitskij-affären
  3. Nato övning norge
  4. Menscertifiering
  5. Demonstration NATO organisationer
  6. Försvaret värnkraft
  7. "strikt" @mail.dk
  8. Https://www.senastenyheterna.se/nato/norge-dammar-av-hemlig-ubatsbas-fran-kalla-kriget/
  9. "elizabeth" @mail.dk
  10. Militärövning gotland2017

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+