Sverige på Natomöte i väntan på Trump - Sverige har bjudits in till arbetsmiddagen med Natos försvarsministrar i Bryssel på onsdagen. USA kommer att pressa på för ökade militära anslag inför nästa toppmöte med Donald Trump och övriga stats- och regeringschefer i juli.
Vid onsdagskvällens middag i Bryssel deltar även Finland och EU. Diskussionerna väntas kretsa kring det fortsatta försvarssamarbetet mellan Nato och EU.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
25 av 28 EU-länder ingår nu i det mellanstatliga militära samarbetet (Pesco) och den nyinrättade försvarsfonden (EDF), avsedd att finansiera gemensamma industriprojekt, så även Sverige. Enbart Danmark och Malta plus Storbritannien står utanför.
När merparten av EU-länderna också är Natomedlemmar måste utvecklingen inom EU fångas upp och samordnas med Natos agenda och försvarsplaner.
- Det ska vara ett komplement, inte ett alternativ, sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg vid en presskonferens på tisdagen.
Sverige deltar enbart i EU-delen av samtalen och representeras då av statsekreterare Jan Salestrand. Försvarsminister Peter Hultqvist har "andra åtaganden".
En annan brännande fråga vid Brysselmötet är kravet på ökad rörlighet i samband med övningar och andra truppförflyttningar i Europa, kopplad till den ökade militära närvaron i Östeuropa och Baltikum och Natos nya kommandostruktur.
Tidigare, negativa, erfarenheter visar att både lagstiftning, infrastruktur och logistiknivån måste utvecklas, annars blir det i sig en bromskloss.
- Det är en nyckelfråga för vårt försvar och avskräckning, sa Stoltenberg på tisdagen.
USA:s försvarsminister James Mattis kommer till Bryssel med ett tungt militärt investeringsprogram i ryggen, inklusive kärnvapen. Fokus är redan nu att bana vägen för nästa ordinarie toppmöte med stats- och regeringscheferna i juli.
Donald Trump kommer då att kräva resultat och i Bryssel väntar nu fortsatt amerikansk press på alliansländerna att nå upp till försvarsutgifter på två procent i BNP-andel. USA finansierar 70 procent av Nato, i amerikanska ögon är det oacceptabelt.
I färskt minne finns också Trumps första framträdande vid Nato förra våren. Presidenten vägrade då att uttala stöd för artikel fem i Nato-fördraget om kollektiva försvarsgarantier. Istället attackerade han länder som inte fullgör sina finansiella skyldigheter.
Nu är den frågan inte lika laddad. Inget konkret talar för att USA skulle svika Europa i ett utsatt läge. Ändå vill ingen se en upprepning av fjolårets utskällning och Trump har gjort tvära kast tidigare.
Enligt Jens Stoltenberg når allt fler Natoländer två-procentsmålet. 2014 var det bara tre. 2018 väntas det bli åtta. 2024 kommer 15 av 29 länder att klara målet.
- Det är ett substantiellt framsteg, men vi har fortfarande en lång väg att gå, sa Stoltenberg i Bryssel på tisdagen.
Enligt den modell som nu tillämpas ska fördelningen av "bördorna" i Nato följas upp på tre punkter: nationella försvarsanslag, militära förmågor och internationella uppdrag ("cash, capability, contribution").
Den svenska BNP-andelen på en procent ligger på bottennivå jämfört med Natos medlemmar, minus Luxemburg.