Sverige i Natos största övning efter kalla kriget - 40 000 soldater tränar senare i år strid i den största Natoövningen - Trident Juncture - efter kalla kriget.
Även det svenska försvaret deltar när Norge utsätts för ett fingerat anfall och undsätts av övriga alliansländer enligt Natofördragets artikel fem om kollektiv försvar.
- Det här är en av de största Natoövningarna som har gått i modern tid. För Försvarsmakten är det den mest prioriterade övningen i år. Vi har haft våra nationella övningar, men den här sticker ut, säger ÖB Micael Bydén, på plats i Visby under Almedalsveckan.
På vilket sätt sticker Trident Juncture ut?
- Det är en stor övning, artikel fem, många inblandade, vi har ett stort förbandsbidrag. Det här hjälper oss att ta nästa steg.
På vilket sätt?
- För oss är det svårt att hitta en bättre övning än i den här miljön när militära förmågor och enheter ställs riktigt på prov, och vi då får möjlighet att samarbeta och pröva värdlandsstöd. Det sänder också signaler om att vi faktiskt är med på den här nivån.
Övningen genomförs i oktober och november med förband från samtliga 29 Natoländer plus försvarsalliansens båda närmaste partnerländer: Sverige och Finland.
Scenariot är att Norge utsätts för ett militärt anfall från en fiktiv motståndare. Övriga Natoländer kommer då till undsättning enligt alliansfördragets artikel fem.
Totalt 40 000 soldater kommer att finnas i östra och centrala delarna av Norge, på Island, i Nordatlanten och Östersjön och i luftrummet över Sverige och Finland. Totalt med 70 fartyg och 130 stridsflygplan.
- Vi kommer att ha med flera enheter, det är från samtliga stridskrafter: en korvettenhet, en stridsflygenhet och vi har också en reducerad brigad, säger ÖB Micael Bydén till SvD.
Är det ett problem för svenskt vidkommande att övningen sker enligt ett sådant scenario eftersom Sverige inte formellt är med i Nato?
- Det är en ren och skär politisk fråga. Skulle vi vara med i en skarp insats med Nato, vilket vi har varit både över Libyen och i Afghanistan, kommer det att kräva politiska beslut så jag ser inga problem med det.
Kan Ryssland uppfatta övningen som en provokation med tanke på att scenariot är ett angrepp på Norge?
- Det är ju ändå så att suveräna stater och en organisation som Nato väljer att öva det man behöver öva och sänder därmed strategiskt viktiga signaler till hela omvärlden. Hur Ryssland tolkar det måste nästan Ryssland få uttala sig om, svarar ÖB.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser inga politiska svårigheter med det svenska deltagandet:
- Det faktum att övningen gäller vårt grannland Norge ökar betydelsen av att Sverige deltar. Sveriges deltagande i övningen utgår från vår säkerhetspolitiska linje, inklusive vår solidaritetsförklaring, säger Peter Hultqvist till SvD.
Enligt riksdagens solidaritetsförklaring kommer Sverige inte "att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land".
- Vår säkerhetspolitiska linje innebär att vi som militärt alliansfritt land bygger säkerhet i samarbete med andra. Denna linje har brett stöd i riksdagen. Därför är det naturligt att Sverige deltar i övningen inom ramen för vårt samarbete med andra länder och organisationer, säger Peter Hultqvist.
Nato kommer att öva alliansens kollektiva försvar med snabbinsatsstyrkan Nato Responce Force (NRF) och den 5 000 man starka spjutspetsstyrkan Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) till stöd för Norge. Ryssland har informerats av Nato och internationella observatörer kommer att bjudas in för att övervaka Trident Juncture.
- Jag vill inte gå in på detaljer i övningen, det räcker med att säga att det är ett svar på ett artikel fem-scenario, en kränkning av ett allierat lands, Norges, suveränitet och att Nato svarar, förklarade Natos övningsledare, den amerikanske amiralen och ubåtsofficeren James G Foggo vid en briefing nyligen.
Då välkomnade James G Foggo särskilt den svenska och finska närvaron under Trident Juncture.
- Det är två av Natos närmaste och mest kapabla partners i regionen.
Sveriges medverkan i internationella försvarsövningar var tidigare begränsat av att det skulle "kopplas till en fredsfrämjande insats av något slag".
Konsekvensen blev att det svenska försvaret inte kunde delta i "Natos mest avancerade och komplexa övningar", enligt den så kallade befogenhetsutredningen ("Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands", SOU 2015:1).
Utredningen ville ändra det och föreslog att Försvarsmakten "utan några begränsningar" ska kunna "sända en väpnad styrka utomlands" i övningssyfte. Skälet var att svenskt deltagande inte skulle begränsas av "ett så oprecist begrepp som fredsfrämjande".
När den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2016 fick regeringen samtidigt befogenhet att ta beslut om övningar som Trident Juncture på egen hand, utan ett delegerat bemyndigande från riksdagen.