Trots allt kan ÖB få sina tre miljarder - Om den moderata budgetmotionen vinner kommer Försvarsmakten att få det extra miljarder som ÖB har begärt för 2019.
Det finns mycket att säga om det pågående försöken att ge Sverige mer än en övergångsregering. Och visst är läget komplicerat. Det hade dock varit en smal sak att enas kring att i övergångsbudgeten ge Försvarsmakten de tre miljarder extra för 2019 (och totalt 18 miljarder till 2021) som ÖB har begärt för att inte tvingas dra ned på utbildningar, ställa in övningar och skjuta på inköp av materiel.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Det är rätt och slätt politisk ynkedom.
Den politiska röran kan dock ändå leda till att Försvarsmakten inte måste låta försvarsförmågan minska, eftersom det är fullt möjligt att den moderata budgetmotionen efter omröstningen i Riksdagen 12 december kommer att bli styråra för den kommande regeringen. I motionen bifalls ÖB:s begäran om medel. Det är också välkommet att anslaget till Tullverket ökar i syfte att stärka den delen av gränsskyddet.
Parallellt pågår arbetet i Försvarsberedningen inför beslut om hur försvaret ska utformas till 2025. Också det handlar förstås om önskade förmågor och därmed pengar. Vid en paneldebatt i Hanatinget i Helsingfors diskuterade försvarsutskottets socialdemokratiske ordförande Niklas Karlsson och utskottets moderate vice ordförande Beatrice Ask.
Ask nämnde att 1,5 procent av BNP ingick direktiven för beredningen (moderaterna har annars som mål att nå två procent av BNP under en tioårsperiod. Att det skulle finnas ett sådant direktiv är nyhet. Nytt är också att S för första gången talfäster hur man vill att anslaget ska växa. Karlsson sade i diskussionen om att en nivå på 1,5-1,7 procent av BNP är något som man kan resonera om.
Räcker det? I alla fall räcker det längre om Försvarsmakten kompenseras för kostnadsökningar.
Samtidigt betonade Karlsson vikten av att inte fastna vid BNP som mått, utan underströk att det är avgörande är vilken förmåga i krigsförbanden som önskas - och det har han ju alldeles rätt i.
Ett svenskt medlemskap i Nato skulle vara ett enkelt sätt att få mer pang för pengarna, men det är fortfarande tabu för socialdemokraterna. Trots att försvarsminister Hultqvist ständigt talar om hur viktigt Nato är för vår säkerhet. Trots Trident Juncture. Trots Värdlandsavtalet. Trots. . .
Karlsson och Ask diskuterade också nedläggningen av det nationella försvaret - det som nu ska återtas. Karlsson hävdade att det var moderaternas ansvar som hade avskaffat värnplikten (formellt låta den vila). Men nedläggningen påbörjades under S-regeringar (där det avgörande steget togs i Försvarsbeslutet 2004), och under alliansåren såg socialdemokraterna på försvaret som ett sparobjekt.
Inte heller Ask ville svara ja på frågan om M hade varit naiva. I stället återföll hon i tänket att det som blev fel var rätt då. Hon menade att man måste våga tro och att utvecklingen hade kunnat ta en annan riktning om "vi" hade haft tur.
Ask betonade också att omvärldsläget avgör om finansministern är beredd att lätta på plånboken. För egen del hoppades hon på att få känna vårkänslor - detta i ett läge där närområdet blir allt hetare och världen kan drabbas av en perfekt storm.
CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.