Trump och Putin kastar hotfulla skuggor över Sverige - När Sveriges riksdag debatterar utrikespolitik ställer regeringen och alliansen upp med sex kvinnor. Men två mäktiga män kastar hotfulla skuggor över riket: Donald Trump och Vladimir Putin.
Det handlar om Nato - och kärnvapen.
I höstas placerade Ryssland ut nya kärnvapenladdade Iskander-robotar i Kaliningrad, dödsbringande massförstörelsevapen som kan nå hela södra Sverige.
När utrikesminister Margot Wallström (S) om några dagar reser till Moskva för att träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov väntas hon protestera mot Rysslands upprustning, agression i Ukraina och hotfulla agerande mot grannar.
På onsdagen läste Wallström upp regeringens utrikesdeklaration i riksdagen. Den präglades starkt av hotet från Vladimir Putins Ryssland - och det osäkra säkerhetsläget med Donald Trump som president i USA.
I debatten mönstrade den feministiska rödgröna regeringen ett helkvinnligt lag - Margot Wallström och Pernilla Stålhammar (MP) - men det gjorde även allianspartierna: Karin Enström (M), Birgitta Ohlsson (L), Kerstin Lundgren (C) och Sofia Damm (KD).
Den som väntat sig en fortsättning på pajkastningen om "Slöjgate", handelsminister Ann Lindes sjal vid regeringens besök i Iran, blev besviken. Istället visade regeringen och alliansen upp stor eninghet - utom på en punkt: Nato.
Alla håller med Margot Wallström om att en tvåstatslösning är enda vägen till fred mellan Israel och Palestina. Inför den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus besök i Vita huset på onsdagen kom signaler om att Donald Trump tänker överge den tvåstatslösning som även Barack Obama kämpat för.
Alla sex partierna vill slåss för att förverkliga klimatavtalet från Paris.
Alla lyfter fram FN ocvh EU som viktiga arenor - och alla tycker att Brexit är dåligt för Sverige.
Alla är oroliga över den auktoritära utvecklingen i Turkiet, Polen och Ungern.
Alla vill att Sverige ska gå i täten för kärnvapennedrustning och alla stödjer kärnteknikavtalet där Iran lovat att inte utveckla atombomber.
Såväl regeringen som allianspartierna är också extremt oroliga över utvecklingen i Ryssland. Sverige ska stödja Ukraina. Sanktionerna mot Moskva ska fortsätta. Sverige måste rusta upp militärt för att möta hotet.
Men så är det Trump - och Nato.
Med USA:s nye president tycker sig både regeringen och allianspartierna ha fått nya argument.
Numera är det sen länge klarlagt att Sverige i decennier - även under kalla kriget då vi kallade oss "neutrala" - har byggt vår säkerhet på hjälp från USA och Nato i händelse av krig.
Därför är det hög tid att ansöka om fullt medlemskap i försvarsalliansen, anser de borgerliga. På onsdagen besökte Donald Trumps försvarsminister James Mattis för första gången Natohögkvarteret i Bryssel. Om Sverige varit medlem hade vi fått inflytande över ett sådant möte.
Och framförallt: Sverige hade hade enligt Natostadgan varit garanterad militär hjälp vid ett krisläge i Östersjön.
"Sverige måste stärka vår egen försvarsförmåga både genom höjda försvarsanslag och medlemskap i Nato", sade Karin Enström.
Regeringen befarar tvärtom att en svensk Natoansökan skulle provocera Ryssland och försämra Sveriges säkerhet.
Just nu vore det definitivt fel tidpunkt, eftersom Donald Trump aviserat att USA inte längre vill "betala för Europas försvar" och kanske inte ens kommer att leva upp till Natostadgans försvarsgaranti, resonerar regeringen.
"Vad tänker Trump göra med Nato?" frågade Wallström retoriskt. "Det där är väldigt osäker materia. "
Regeringen vill absolut inte gå in under Natos "kärnvapenparaply", eftersom det skulle försvaga vår röst för nedrutsning.
Men allianspartierna hävdar att det är just det Sverige måste göra - för att skydda sig mot Putins nya kärnvapenbestyckade missiler i Kaliningrad.