Trump triumferar. Världen ryser.

Senaste nyheterna om Nato

Trump triumferar. Världen ryser. - Vintern är på väg. Blötsnö föll i Malmö medan USA räknade rösterna. Och medan morgonen ljusnade blev det klart att mardrömmen bara har börjat.

För USA:s näste president heter Donald Trump.

Det betyder att opinionsmätningarna ännu en gång har missat grovt: det som skulle vara en klar seger för Hillary Clinton blev alltså en förlust.

Hon har inte framträtt, hon lämnade den planerade segerfesten och åkte hem. Besviken och trött. Men hon har ringt upp Trump och erkänt sig besegrad.

Strax för nio svensk tid höll Trump sitt segertal. Där försökte han släta över det han sagt och gjort under en 18 månader lång kampanj. Och framstå som en statsman.

För världen är en seger för Trump riktigt dåliga nyheter, med tanke på hans syn på Nato, på relationerna till Ryssland, på klimatavtalet. Och handel och ekonomi.

Frågan är om han kommer att göra det rätta - och bli en president för alla amerikaner. Som han lovade i sitt segertal.

Det skulle betyda att han får tona ner sin politik. Låta bli att göra många av de där tuffa sakerna han hotat med. Och försöka ena det land han starkt bidragit till att splittra.

"Make America great again. "

Det skulle ju vara omöjligt. Det skulle ju ha varit Hillary Clinton som vinner - trots allt. Till slut. Det visade opinionsmätningarna in i det sista.

Men britternas folkomröstning om EU-medlemskapet i somras blev en väckarklocka:

Lusten att ge etablissemanget en käftsmäll, känslan att ens röst ändå inte spelar någon roll, så den kan lika gärna användas till att straffa som att stöda visade sig starkare än förväntat då. Och det som kunde hända i Storbritannien kunde förstås hända i USA - och på andra ställen. Populismen har sin egen logik.

Och opinionsmätningarna är sedan länge opålitliga.

En bisarr och obehaglig valrörelse är äntligen över.

Hur hätsk valkampanjen än har varit, hur bitter striden än blev med negativt kampanjande, otäcka personangrepp och direkta lögner så är den slut nu. Väljarna har sagt sitt. Från och med nu har förloraren - och de väljare som föredrog en annan kandidat - att förhålla sig till detta.

Av respekt för demokratin.

Av respekt för ämbetet.

Av hänsyn till landets bästa.

Visst var det två förbluffande svaga kandidater med tanke på vilket fantastiskt land USA är: i OS tog USA överlägset flest medaljer, av Nobelpristagarna är en hisnande majoritet verksamma i USA och amerikansk film, populärmusik och litteratur är i egen klass. USA är ett nav för hela världsekonomin och finansvärlden har inväntat valresultatet med andan i halsen.

Ett fantastiskt land. A great land, redan.

Men nu är valet över. En president kan utses. Och en kandidat har erkänt sig besegrad.

När Bill Clinton utmanade George H W Bush 1992 - och vann - möttes han av ett handskrivet brev i Ovala rummet: "Dear Bill … ", skrev Bush och berättade om den förundran han känt i det rummet. En respekt för ämbetet. När den bittra valkampen var över önskade han att Clinton skulle få uppleva samma glädje där som han. Och avslutade med välgångsönskningar.

Som en anständig politiker med respekt för demokratin ska göra.

Donald Trump har i ett allt högre tonläge hävdat att valet är riggat och vägrat svara på om han kommer att respektera resultatet om han inte vinner. I den sista stora tv-debatten svarade han bara "jag kommer att titta på det då" på en direkt fråga om detta. Redan i våras sade han att det kommer att bli oroligheter om han förlorar.

Just det kan USA nu alltså besparas.

Något gott, alltså, med en Trumpseger.

Trump har fört kampanj med helt andra medel, helt andra verktyg. Med sin patologiska oförmåga att hålla sig till sanningen har han sått misstro, han har underblåst hat, han har uppmuntrat våld. Han har triggat sina supportrar till att ifrågasätta den demokratiska ordningen. Att misstro hela demokratin, i grunden.

Det är en röta som kan förstöra det amerikanska samhället inifrån.

USA är ett delat land. Och Trump har ökat polariseringen.

Extremt rika och mycket fattiga, intellektuella och lågutbildade, världens mest framgångsrika och de som aldrig fick en chans. Vita, svarta, latinamerikaner och asiater. Men också liberaler och genuina demokrater å ena sidan och extremister, populister, rasister å andra sidan.

I en tid då många känner sig förfördelade och hårt drabbade av globalisering och migration blir det sista stödet för de svagas självkänsla "men jag är i alla fall vit". Antisemitism och rasmotsättningar har ökat. Populisternas syn på invandring, media och myndigheternas påstådda korruption har fått stort utrymme i debatten och de kommer att bita sig fast.

Valdebatten har inte bara synliggjort, utan också vidgat klyftan mellan dem som har och dem som står utanför. Den första och största utmaningen för en ny president blir att överbrygga det gapet, att fördela välfärd, hälsa, utbildning - livschanser - jämnare.

Men framför allt att det inte är stängda gränser som gör samhället bättre och tryggare, det är öppenhet, kreativitet, möjligheten att förverkliga sin dröm.

Där som här. I USA som i Europa.

Källa - 2016-11-09 09:47

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Magnitskij-affären
  3. Nato övning norge
  4. Menscertifiering
  5. Demonstration NATO organisationer
  6. Försvaret värnkraft
  7. "strikt" @mail.dk
  8. Https://www.senastenyheterna.se/nato/norge-dammar-av-hemlig-ubatsbas-fran-kalla-kriget/
  9. "elizabeth" @mail.dk
  10. Militärövning gotland2017

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+