USA som världspolis blir alltmer ifrågasatt

Senaste nyheterna om Nato

USA som världspolis blir alltmer ifrågasatt Senaste nytt om Nato

USA som världspolis blir alltmer ifrågasatt - Som en Clint Eastwood med cigarren i mungipan, geväret bakom sadeln och och solkisande ögon agerar USA världspolis bland världens företag. Men om Donald Trump inte längre vill vara militär ordningspolis är frågan hur länge vi tycker att miljardböterna är bra.

Rätten att bötfälla varenda bolag i världen som gjort snedsprång in på korruptionens väg tog sig det stora landet i väster då amerikanska myndigheter bekämpade den inhemska maffian.

En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Då kom de centrala myndigheterna på att de hade rätt att utreda eventuella brott i delstaterna om de misstänkta använt det federala postsystemet eller banksystemet. Numera gäller det även om en amerikansk mejlserver använts.

Så fort något illegalt snuddat vid USA anser sig den amerikanska finansinspektionen, SEC, det amerikanska finansdepartementet och det amerikanska justitiedepartementet ha rätt att kräva skyhöga "böter" av företag runtom på jordklotet.

Tanken är att amerikanska bolag ska konkurrera med utländska bolag på lika villkor. Då kan inte de utländska bolagen, eller de amerikanska för den delen, tillåtas muta. USA anser att den amerikanska lagstiftningen täcker runt 98 procent av världens länder.

Just nu riktas cowboytrions ögon mot Danske Bank och bankens smutsiga byk av penningtvätt i Estland. Vd Thomas Borgen har redan avgått. Flera toppar väntas följa i hans fotspår.

Danskarna månde darra. För om trion riktigt skulle sätta sig på hasorna, och till exempel förbjuda Danske Bank att handla med dollar, är det lika med att stå framför Clint Eastwoods gevärspipa.

Ingen storbank överlever det.

Men höga "böter" är mer troligt, inte minst för att Danmark är med i Nato. Som jämförelse fick Telia, där tre av toppcheferna nu grillas i Stockholms tingsrätt, betala 7,7 miljarder kronor för mutor i Uzbekistan.

När det gäller korruption tycker vi ofta att det är bra att USA tar företagen i örat, eftersom mutor får länder att ruttna inifrån. Men USA galopperar också fram med dragna revolvrar i andra ärenden. Och då tycker vi inte alltid att det är lika bra.

Se på Iran. Där har FN:s säkerhetsråd enhälligt beslutat om ett kärnenergiavtal, men från amerikanskt håll har Donald Trump hävt det. Och skrivit att: "Den som gör affärer med Iran kommer INTE att göra affärer med USA".

En amerikansk biträdande minister förtydligade: Inte göra affärer på amerikanska marknader, inte med amerikanska banker och inte i amerikanska dollar.

Självfallet blir det då omöjligt för företagsledare, som Henrik Henriksson på lastbilstillverkaren Scania, att ha med Iran att göra.

Sådant enväldigt beteende från USA:s sida har europeiska länder, mer eller mindre högljutt, gnällt över i årtionden. Men samtidigt alltid sett mellan fingrarna med så länge USA sköter sitt tredje åtagande som världspolis: att ha "kängor på marken", alltså soldater i många länder, för att hantera konflikter.

Men Donald Trump har ifrågasatt varför USA ska betala för all denna konflikthantering. Om USA skulle sluta med att skicka ut trupper riskerar världen att få betydligt större problem, inte minst med handel och ekonomi.

I så fall har vi en supermakt som agerar finansiell och utrikespolitisk världspolis, men inte militär. Kanske är det Trumps hot om att inte ställa upp militärt som gör att allt fler länder börjar ifrågasätta hur stormakten beter sig även på de båda andra områdena.

När det gäller Iran försöker EU, Kina, Ryssland och Iran att kringgå USA:s sanktioner, för att få Iran att stanna kvar i kärnenergiavtalet.

Dessutom har EU har mopsat sig mot amerikanska bolag - som Facebook, Google och Twitter - för att få dem att betala ordentlig skatt i Europa.

Och allt fler har börjat fråga sig hur USA använder det internationella Swift-nätverket, som är till för finansiella transaktioner och ägs av de 9 000 medlemmarna. USA fick tillåtelse att leta efter terrorister via Swift, men nu börjar andra länder oroa sig för att supermakten kan använda it-systemet för att spåra allt möjligt. Röster för en neutral övervakare av systemet hörs.

Men om EU inte längre skulle acceptera att USA galopperar runt och bötfäller europeiska bolag för korruption och penningtvätt är frågan vad vi i Europa kan sätta emot. EU-länderna känns som rätt små kopojkar i jämförelse med Donald Trump.

Världens enda supermakt kan bara rycka på axlarna och säga till företagen: Okej, betala inte då, men då får ni inte heller handla i dollar, med amerikanska banker eller via it-system kopplade till USA.

Vad gör vi då?

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-09-29 07:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Nato övning norge
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Menscertifiering
  5. Magnitskij-affären
  6. Försvaret värnkraft
  7. Militärövning gotland2017
  8. Angela merkel och trump nato
  9. Militärövning gotland2017
  10. Wallströmdoktrinen

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+