USAs isolering kommer bestå långt efter Trump

Senaste nyheterna om Nato

USAs isolering kommer bestå långt efter Trump Senaste nytt om Nato

USAs isolering kommer bestå långt efter Trump - Maktkampen mellan USA och Kina handlar om mer än tullar. Den handlar om vem som ska dominera världsordningen. Samtidigt drar Trump ut USA ur internationella avtal och engagemang i internationella organisationer. USA:s isolationism kommer bestå långt efter Trump, menar experter SvD talat med.

NEW YORK Retoriken, twittrandet och Trumps hårda ord mot allierade länders ledare har upprört hela världen. Men den stilen kommer upphöra med Trump i amerikansk utrikespolitik, menar relativt eniga amerikanska experter.

Men var sätter "America first"-presidenten ett bestående avtryck på USA:s roll i världen framöver?

- Trumps presidentskap handlar framförallt om en förändring i stil. Om man tittar på den underliggande utrikespolitiken är det inte ett så stort avsteg från tidigare, säger Colin Dueck, som är professor i statsvetenskap och har varit utrikespolitisk rådgivare i flera republikanska presidentkampanjer.

Han pekar på bland annat att president Donald Trump trots sina kampanjlöften fortsatt amerikanska insatser i Afghanistan och att amerikanska ledare i åratal klagat över att andra Natoländer borde lägga mer resurser på sin militär (om än i mer diplomatiska ordalag än Trump). I Syrien genomförde Trump egentligen den politik (med militära attacker) som Barack Obama tomt hotade med och i Israel flyttade Trump amerikanska ambassaden vilket republikanska presidenter lovat länge.

- Det är klart det finns skillnader, men även om han lämnat Parisavtalet och handelsavtalet TPP så måste och vill de flesta länder jobba med USA i ekonomiska relationer och inom annat, säger Dueck.

Men i en fråga ser han hur Trumps presidentskap slagit in på en väg som kommer forma USA:s roll i världspolitiken länge framöver: hans handelskrig med omvärlden, där konflikten mellan Kina och USA ser ut att bli den mest svårlösta.

- Trump har normaliserat protektionism och öppnat en mer ortodox syn på handel i det republikanska partiet. Det kommer bli svårt att stoppa tillbaka det i lådan, säger Dueck.

Samtidigt menar han att det i USA pågår ett skifte och en stämning långt större än Trump, men som Trump kapitaliserat på: han är emot frihandel, emot invandring och emot intervenering i andra länder, framförallt om det handlar om bistånd eller demokratifrämjande. Kritiken från Demokraterna mot George Bushs intåg i Irak kom redan med John Kellys misslyckade presidentkandidatur 2004 och när Bush inte längre var president började även republikaner ompröva.

- Den underliggande strukturen är större än Trump. Redan under arabiska våren - trots att USA:s instanser för demokrati i mellanöstern såg lovande ut - började väljarna bli skeptiska.

Frihandel har normalt varit en republikansk politisk fråga. Demokraterna har en starkare koppling till fackföreningsrörelsen som exempelvis varit emot frihandelsavtalet Nafta mellan USA, Kanada och Mexiko. Både Donald Trump och Hillary Clinton kritiserade TPP under valrörelsen 2016, även om vissa menar att hon var så illa tvungen eftersom hon hotades från vänsterfalangen av Bernie Sanders.

- Det kommer bli svårt för en kandidat - oavsett parti - att driva en frihandelsagenda, säger Dueck.

Statsvetarprofessorn Wendy Schiller vid Brown University i Rhode Island i nordöstra USA instämmer, framförallt om Trumps omförhandling av frihandelsavtalet Nafta blir framgångsrik och gynnar USA på sikt.

- Trumps utspel är förstås pinsamma. Men positionerna han intar har bäring och logik, säger hon.

Inom handel kommer länder ändå fortsatt vara angelägna om att handla med USA, även om Trump ställer hårda krav. Man kan inte isolera en av världens största ekonomier, menar Schiller. Den verkligt oroande och långvariga isoleringen ser hon i stället inom diplomatin.

- Trump har verkligen stukat diplomatin, många lämnar sina poster och vi har en rad ambassadörer som inte är tillsatta. Man förlorar långsiktigt minne och nätverk över hela världen. När det kommer en ny president kan man inte bara sätta in alla igen.

Hon bedömer samtidigt att USA förlorar inflytande vid förhandlingsbordet när det gäller att lösa konflikter i världen och att Kina kommer vinna allt mer dominans i Afrika.

- Trump är en president som kan tänka sig att agera militärt, det ser han som en styrkeuppvisning. Diplomati ser han som slöseri med tid, säger hon.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-01-03 18:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Undantagstillstånd
  2. Menscertifiering
  3. Demonstration NATO organisationer
  4. Nato övning norge
  5. Militärövning gotland2017
  6. Angela merkel och trump nato
  7. Militärövning gotland2017
  8. Nato stridsvagnar till baltikum
  9. Wallströmdoktrinen
  10. Zlatan ibrahimovic reaction language:SV

Om Nato

Ska Sverige gå med i Nato? Följ nyhetsflödet från svensk media och den politiska debatten. Alla nyhter om Sveriges eventuella medlemskap i Nato.
Twitter Facebook Google+