Utredare Natomedlemskap avskräcker Ryssland - Västs förmåga att avskräcka Ryssland från en konflikt i Östersjön ökar sannolikt om Sverige går med i Nato. Men ett Natomedlemskap kan leda till upprustning i regionen och löser inte det svenska försvarets brister.
Det är några effekter av ett medlemskap i försvarsalliansen, enligt utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.
TT har tagit del av betänkandet som regeringens utredare, ambassadör Krister Bringéus, ska presentera inom kort. Bringéus tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato, vilket inte heller var meningen. Däremot pekas för- och nackdelar ut.
Den mest påtagliga militära effekten anses bli att osäkerheten undanröjs kring hur Sverige kommer att agera tillsammans med främst Natoländer vid en konflikt i Östersjön. "Den gemensamma konfliktavhållande förmågan skulle, av allt att döma, därigenom öka", står det i utredningen.
Men hur mycket är svårt att bedöma, konstaterar Bringéus. Han påpekar att man också måste ta hänsyn till hur långt Sveriges nuvarande samarbete med Nato och med alliansfria Finland kan utvecklas. Även ett fördjupat försvarspolitiskt samarbete med Finland anses kunna ge "en stärkt regional konfliktavhållande förmåga".
Att Ryssland skulle vilja angripa enbart Sverige anses som i praktiken uteslutet. Det mest tänkbara scenariot, vilken även det anses osannolikt, är att Sverige blir indraget i en militär konflikt genom ett ryskt angrepp på Natoländerna Estland, Lettland och Litauen.
Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum. Ryssland kan då, eller i ett tidigare skede, vilja placera ut luftvärnssystem på svenskt territorium, till exempel Gotland, för att stoppa Natoflyg över Östersjön.
Utredaren konstaterar att en allmän uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga, trots stridsflyg och ubåtar av hög klass, i dag uppvisar "inte oväsentliga brister". Sverige bedöms vara beroende av hjälp utifrån. Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.
Ett svenskt Natomedlemskap är emellertid "ingen genväg" för att lösa försvarets brister, bedömer utredningen. "För Natomedlemmar är den första försvarslinjen de nationella resurserna", heter det.