Vi är inte förberedda för rysk desinformation - Uppgörelsen med epoken Reinfeldt fortsätter på ännu ett område. Försvaret är inget särintresse utan en kärnuppgift, menar Ulf Kristersson (M) som vill fördubbla anslagen på tio år.
- Många tusen fler unga kommer behöva göra lumpen, säger han.
På söndag håller Ulf Kristersson ett av sina viktigaste tal i år. Moderatledaren går på scen just efter utrikesminister Margot Wallström. En kort stund tidigare har både statsminister Stefan Löfven och Natochefen Jens Stoltenberg talat. Konferensen Folk och försvar lockar de allra högsta beslutsfattarna och militärerna till Sälen.
När SvD intervjuar Ulf Kristersson slipar han på de sista detaljerna. Fokus blir på Moderaternas säkerhetspolitiska prioriteringar i form av ökade försvarsanslag, Natomedlemskap och ett nytt nationellt säkerhetsråd.
Den ryska björnen oroar, både den militära upprustning som sker men också hur falsk information medvetet sprids för att söndra.
- Under mina tre första månader har jag prioriterat försvars- och säkerhetspolitiken. Jag har rest inom Sverige men också till Nato, till FN och till Helsingfors. Alla jag mött har frågat om vi i Sverige är förberedda för rysk desinformation.
Är Sverige det?
- Nej. Vi måste inse att Ryssland inte vill ha ett enat Europa, och inte heller en multilateral värld där man kommer överens i världssamfundet. De vill destabilisera för att kunna agera i sin egen intressesfär, en sfär som de betraktar som väldigt vid. Krim var en kristallklar signal att de är beredda att använda militärt våld för att flytta gränser.
Vad ställer det för krav på Sverige?
- Vi måste rusta upp Sveriges militära kapacitet. Svenska soldater är välutrustade och skickliga men vi har inte uthålligheten eller det logistiska system som krävs med tanke på landets storlek. Men jag tänker inte bedöma hur lång tid vårt försvar skulle hålla.
Under det kalla kriget gjorde flera tiotusentals unga män lumpen varje år. Försvaret var en stor utgift i statsbudgeten. När muren föll och Sovjetunionen upplöstes ändrades politiken. Regementen lades ner. Hamnar såldes. Mat och gasmasker kasserades. Skyddsrum är numera fyllda av datorer.
Ulf Kristersson var kommunalråd när pansarregementet i Strängnäs lades ner. Han var kritisk av lokalpatriotiska skäl då. Han är än mer kritisk i dag.
- Försvarsbesluten 2004 och 2009 var förhastade. Det skickade fel signaler och det kommer att kosta enormt mycket pengar att återställa försvaret.
I den senaste statsbudgeten får utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, knappt 54 miljarder kronor. Moderaterna vill fördubbla anslagen på tio år. Målet är två procent av BNP vilket är vad Nato kräver. Partiet har målat upp Gotland men också Göteborg som prioriterade områden.
Men Ulf Kristersson vill inte säga hur alla miljarder ska användas. Inte heller hur många soldater, regementen eller material som bör finnas 2027.
- Politiken ska inte vara så detaljerad. Försvarsmakten är ansvariga för den operativa verksamheten och de ska kunna fatta egna kloka beslut.
Var ska pengarna komma ifrån?
- Frågan är fel ställd. Det är inte så att pengar kommer någonstans ifrån. Vi måste systematiskt under tio år, när vi prövar alla resurser vi har, prioritera vår försvarskapacitet starkare.
Då måste något annat prioriteras mindre?
- Så är det alltid. Men vi kan inte betrakta försvaret som något som får pengar när allt annat är färdigt. Livförsäkring och hemförsäkring börjar man med att betala.
Du skulle vara beredd att prioritera ned andra saker?
- Ja. Från Moderaterna är ett prioriterat försvar ett givet vallöfte. Men pengarna ska komma med tydliga krav, det får inte ske något slöseri.
Svenska politiker har tidigare kritiserats för att spela anslagsbingo med försvaret. Att lova miljarder är en sak. Det är dessutom enklare att köpa militär utrustning än att rekrytera och behålla personal. Dessutom söker sig för få frivilliga till försvaret och avhopp skapar problem.
Numera är värnplikten återinförd.
- Frivilligheten som idé är attraktiv, att få människor som vill göra en viktig insats för Sverige. Men frivillighet har inte räckt. Därför är det bra att vi återinför värnplikten.
Hur många fler kommer behöva göra lumpen?
- Det är klart att det kommer handla om många tusen fler under en längre period. Men det kommer att ta tid att bygga upp.
Då blir det med plikt, alltså en form av tvång?
- Ja, med plikt i form av mönstring av de lämpade.
Talet på söndag är viktigt av flera skäl. För moderata väljare är försvarspolitiken en hörnsten. Men Alliansens tid vid makten var turbulent på området. Efter mindre än ett år avgick dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg sedan han förlorat en öppen konflikt med finansministern Anders Borg.
När statsminister Fredrik Reinfeldt år 2013 kallade försvaret för ett särintresse lät kritiken inte vänta på sig. Ulf Kristersson är mån om att skicka helt andra signaler.
- Jag tror att det har låtit mer illa än vad han avsåg. Men jag skulle inte säga så i dag. Statens kärnuppgifter är att försvara inre och yttre säkerhet. Försvaret, polisen och rättsväsendet är kärnan i staten. Allt annat är sådant man gör därefter.
Hur mycket har det skadat synen på Moderaternas försvarspolitik?
- Uttalandet har blivit en symbol för en tid då alltför många, även vi, uppfattade att vi gick mot den eviga freden. Moderaterna uppfattades inte längre lika förankrade i att skydda det mest skyddsvärda och det har skadat oss.
Du var själv socialförsäkringsminister. Gick du in på Fredrik Reinfeldts rum och slog näven i bordet?
- Nej, det gjorde jag inte. Regeringsarbete fungerar inte så. Jag höll mig till mina frågor. Men vi ska lära oss av det som hänt och inte vara så tvärsäkra. När alla tycker likadant ska vi lyssna på dem som tycker annorlunda.
14-16 januari: Rikskonferensen Folk och försvar i Sälen.
17 januari: Årets första partiledardebatt i riksdagen.
6 maj: Partiledardebatt i SVT:s Agenda.
11-12 maj: Moderaternas Sverigemöte i Göteborg.
1 juli: Moderaternas dag i Almedalen.
7 september: Slutduell med statsminister Stefan Löfven i P1.
9 september: Riksdagsval.