Wallmark Dags fördjupa det nordiska försvarssamarbetet - Det försämrade säkerhetsläget runt Östersjön kräver ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna. Opinionen bland nordborna stärker även argumentet för ett ökat samarbete i försvars- och säkerhetsfrågor, skriver Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark.
Nordiska rådet har haft session i Helsingfors. Den sextionionde närmare bestämt. Och som vanligt präglas debatter och samtal allt mer av försvars- och säkerhetspolitiska resonemang. En försämrad ny normalbild som etablerat sig i Östersjöregionen, särskilt efter den illegala annekteringen av Krim, gör detta fokus begripligt.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Under Kalla krigets dagar var det precis tvärtom. Då undveks dessa områden för att inte irritera Sovjetunionen. Ändå blev just Nordiska rådet ett fönster mot väster - särskilt för Finland. För det man inte kunde eller ville säga öppet i plenum kunde man ju föra samtal om på kvällar och under middagar.
Alla politiker som i nordiska sammanhang just pratar om försvar och säkerhet kan fortsätta göra detta med synnerligen gott samvete. En undersökning baserad på 3000 tillfrågade visar att nordborna verkligen vill att detta ska prioriteras! 31 procent anser att detta är det viktigaste området att samarbete kring. Mest av alla och en signifikant ökning jämför med hur det sett ut tidigare år.
Det är ganska självklart att fördjupa samarbetet inom dessa områden. De nordiska länderna delar inte bara historia och geografi, utan har också under lång tid utarbetat goda samarbetsformer för försvar. Säkerhetsläget i vår omvärld och i vårt närområde har försämrats till följd av händelser utom vår kontroll.
Den konservativa gruppen (som bland annat består av Moderaterna från Sverige, Samlingspartiet från Finland, Höyre från Norge och Självständighetspartiet på Island) har genom åren lagt flera förslag ett bättre och fördjupat nordiskt samarbete. Förra året vid sessionen i Köpenhamn markerades mot Nordstream 2 och efterlystes gemensamt agerande från ländernas regeringar och i år har det lagts fram propåer om samordning kring totalförsvar och cybersäkerhet.
Den nya krigföringen ställer stora krav på samhällets förmåga att klara kriser. Vi står inte bara inför militära hot, vi står också inför riskerna för exempelvis cyberattacker, psykologisk krigföring, ekonomiska påtryckningar och underrättelsehot. Därför är det viktigt att de nordiska länderna förstärker sina försvarssamarbeten sinsemellan samt ser över möjligheterna att ytterligare fördjupa när det gäller ländernas totalförsvar, beredskaps- och krisplanering.
Det existerande nordiska försvarssamarbetet inom Nordefco kan tjäna som mall för hur arbetet kring civilt försvar och totalförsvar kan fungera. Precis som med Nordefco gäller det att identifiera de områden där det finns störst behov och samordningsvinster att göra. Därefter kan man utveckla praktiska samarbetsformer inom civilt försvar och totalförsvar.
Därför föreslås att det görs en översyn av vilka samhällsviktiga resurser som idag finns hos privata aktörer och hur dessa kan användas för att garantera samhällets funktionalitet i händelse av kris och krig. Det är också viktigt att lära av tidigare kriser och att använda de lärdomarna för att bättre kunna möta nya kriser, hot och utmaningar. Hur kan den nordiska krismedvetenheten utvecklas?
En annan viktig del i krisberedskapen är flödessäkerhet. Det krävs en överblick av vad som händer med livsmedelsförsörjningen i Norden i händelse av en allvarlig kris och det bör göras en översyn av möjligheterna att ingå avtal med viktiga aktörer för Nordens flödessäkerhet.
De nordiska länderna är några av de mest digitaliserade i världen. Och det finns ambitioner om att ta ytterligare steg framåt. Det skapar enorma möjligheter men också sårbarheter. Dagligen utsätts våra länder för cyberangrepp som kan skada samhällets robusthet och funktionalitet.
För att Norden ska kunna vidmakthålla tätpositionen inom digitaliseringen föreslås att samarbetet kring informationssäkerhet och cyberförsvar bör stå i centrum och fördjupas. Samtidigt måste arbetet med att trygga samhällets informations- och cybersäkerhet alltid kombineras med att tillvarata grundläggande samhällsvärden såsom skydd för personlig integritet.
De nordisk-baltiska länderna bör också kontinuerligt dela gemensamma lägesbilder kring hot och risker i cybermiljöer. Det nordisk-baltiska samarbetet på cyberförsvarsområdet borde även innefatta direktstöd till Ukraina. Så långt möjligt borde det också arbetas för att andra nordiska länder som står utanför EU och/eller Nato ska ha tillträde till samarbetet kring cyberförsvar inom dessa organisationer samt att cyberförsvar ingår som en central del av den gemensamma nordiska säkerhetspolitiska dialogen med USA.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår region kräver gemensamma ansträngningar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är ett bättre nordiskt samarbete inom totalförsvar och cybersäkerhet. Ett fördjupat samarbete i Norden står inte på något sätt i motsatsställning till respektive lands EU- eller Nato-medlemskap utan utgör ett viktigt komplement! Det finns även all anledning att tro att just detta är något nordborna också vill se prioriterat.
HANS WALLMARK är försvarspolitisk talesperson (M) och ordförande för konservativa gruppen i Nordiska rådet.