18 årsdagen ny mardröm för asylsökande barn - Långa handläggningstider innebär att tusentals asylsökande ungdomar blir myndiga innan deras ärenden avgjorts. Ett oacceptabelt sätt att hantera barn på, säger kritiker och varnar för stor risk för psykisk ohälsa. Väntetiderna får ofta livsavgörande konsekvenser.
Asylsökande ensamkommande barn ser inte fram emot 18-årsdagen. Då raseras den lilla trygghet de hunnit bygga upp i Sverige. De förlorar därmed sin gode man och sin kontakt på socialförvaltningen - och måste dessutom måste flytta till ett nytt boende för asylsökande vuxna.
De måste lämna sina kompisar på boendet, vännerna i personalen, skola och lärare, träningskompisar och de svenska familjer de lärt känna. Migrationsverket placerar ungdomarna där det för tillfället finns plats, vilket kan bli var som helst i Sverige.
De kan dessutom bli tvungna att flytta flera gånger i väntan på sina eventuella uppehållstillstånd. Och får de väl stanna i Sverige väntar ytterligare en flytt, beroende på var det finns plats.
Det finns en möjlighet att få bo kvar på ungdomsboendet. Men då gäller det att kunna uppvisa särskilda skäl. Dessa skäl har aldrig prövats rättsligt, enligt Socialstyrelsen. Kommunerna gör sina egna tolkningar utifrån att personen ifråga ska lida av allvarligare psykiska eller fysiska besvär.
Handläggningstiden för att få beslut om uppehållstillstånd är nu upp till två år. Under denna tid kommer ett stort antal ensamkommande ungdomar att hinna fylla 18 år. 32806 av de barn som sökte asyl 2015 var mellan 13 och 17 år. Drygt 3800 ensamkommande 17-åringar beräknas bli myndiga bara fram till mars 2017.
- Det är den ålder man anses ha vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut eller Migrationsdomstolens dom som är avgörande. Detta innebär att många som kom hit och sökte asyl som 16-åringar har hunnit bli vuxna då Migrationsverket fattar sitt beslut. Detta medför inte bara tuffare förutsättningar vad gäller att få ett positivt beslut, utan även ett ännu svårare läge vad gäller möjligheterna till att senare få återförenas med sin familj här i Sverige, säger Linn Öst Nori, advokat vid Stockholms Asylbyrå.
Ännu en konsekvens för de som blir myndiga innan beslut är att de inte kan få permanent uppehållstillstånd, även om barnen ifråga kom till Sverige innan den nya lagen trädde i kraft.
Bör då inte deras ärenden prioriteras i asylprocessen?
- Absolut borde det vara så. Tidigare hade Migrationsverket som målsättning att fatta beslut i barnärenden inom tre månader. Detta gäller inte längre.
Enligt Kjell Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket, prioriteras ensamkommande barn.
- Men vi kommer inte att hinna med alla, därför kommer en del av dem att hinna fylla 18 innan beslut. Detta är ett dilemma. Utredningsdelen vad gäller barn ställer högre krav än på vuxna.
Alla ensamkommande som sökte asyl efter den 24 november förra året omfattas nu av den tillfälliga lagen med tillfälliga uppehållstillstånd.
Innebär detta att de blir utvisade ändå, fast det skjuts upp ett par år?
- Ja, om grunden för deras tillfälliga tillstånd endast har att göra med att de är barn, får de med största sannolikhet ett utvisningsbeslut sedan när det är fråga om förlängning och personen ifråga har fyllt 18 år, säger Linn Öst Nori.
Det är stor sannolikhet att man utvisas som ung vuxen, bekräftar Kjell Terje Torvik:
- Det här kommer att omfatta jättemånga och bli jättetufft.
Rädda Barnen har varnat för konsekvenserna av den tillfälliga lagen, som man anser bör rivas upp.
- Att ge en sextonåring tillfälligt uppehållstillstånd nu och sedan utvisa honom som artonåring innebär en enorm oro och stor risk för psykisk ohälsa. Det är ett oacceptabelt sätt att hantera barn på. Det är en extremt dålig situation som kommer att få allvarliga konsekvenser. Barn behöver trygghet och ska undantas från tillfälliga uppehållstillstånd, säger Ola Mattsson, Sverigechef för Rädda Barnen.
Den som bedöms vara i behov av skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Bedöms man vara vara flykting får man ett uppehållstillstånd som gäller i tre år. Bedöms man vara alternativt skyddsbehövande får man ett tillstånd för 13 månader.
Uppehållstillstånden kan förlängas om personen fortfarande anses ha skyddsskäl när tillståndet går ut. Personen kan få permanent uppehållstillstånd om denne kan försörja sig själv. Personer under 25 år kan få permanent uppehållstillstånd om denne fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande.
Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms vara i behov av skydd får permanenta uppehållstillstånd om de har ansökt om asyl senast 24 november 2015.
Asylsökande som bedöms vara alternativt skyddsbehövande har inte rätt till familjeåterförening om de inte har ansökt om asyl senast den 24 november 2015.
Asylsökande som bedöms vara flyktingar och som beviljas tidsbegränsade tillstånd har fortsatt rätt till familjeåterförening, dock bara gällande make, sambo och barn under 18 år. Barn som är flyktingar ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar.
Den som fick uppehållstillstånd som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande före 20 juli 2016 fick permanent uppehållstillstånd.
Den som bedöms vara flykting och får beslut om detta efter 20 juli 2016 får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande och får beslut om detta efter 20 juli 2016 får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 13 månader.
70384 barn sökte asyl under 2015. Av dessa var 35369 ensamkommande under 18 år.
Som Svenska Dagbladet tidigare berättat förlorar ensamkommande unga som fyllt 18 år och som bor på HVB-hem rätt till boende och uppehälle vid ett avslag som vinner laga kraft. De hamnar med andra ord på gatan.
Källor: Migrationsverket, Regeringen