2 kronor högre kommunalskatt är ingen lösning - Kommunernas kostnader blir högre och högre, men skatteintäkterna växer inte i samma takt. Det beskriver Sverige Kommuner och Landsting (SKL) i sin ekonomirapport.
Den demografiska förändringen (till stor del driven av den stora asylinvandringen men också beroende av andra faktorer) där färre ska försörja fler gör att det skulle krävas en skattehöjning på 2 kronor och 10 öre fram till år 2020 för att täcka de ökande utgifterna, om man nu trodde att skattehöjningar vore en väg framåt. SKL säger också att "skattehöjningar i den storleksordningen" inte är troliga.
Sverige är redan ett av de länder i världen som har högst skattetryck, och har varit så i ett halvsekel. Om det gick att lösa de ekonomiska problemen med höga skatter hade vi vetat det nu.
Lösningen måste dock se annorlunda ut.
För det första måste den kommunala verksamheten drivas effektivare där det är möjligt. Nyligen visade exempelvis regeringens utredare i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att åtminstone 20 miljarder kronor försvinner i ren ineffektivitet i skola och äldreomsorg årligen.
För det andra behöver kommunerna skära i kostnader som inte tillhör den kommunala kärnverksamheten.
För det tredje behöver staten - regeringen - underlätta för jobbtillväxten. Enbart genom fler i arbete kan skatteintäkterna stiga hållbart.
För det fjärde behöver vi fundera på om alla välfärdstjänster verkligen ska vara fritt tillgängliga för alla invånare. Kanske är det så att vissa förmåner ska vara knutna till medborgarskapet, snarare än till folkbokföringsadressen, som det ju är i andra länder. På det sättet finns det möjligen ytterligare kostnader att skära.
Om höjd kommunalskatt vore lösningen skulle Munkedal, Arjeplog, Pajala, Dorotea och Dals-Ed blomstra.