Åkessons öppning Bygg ut kärnkraft med EU pengar - Det är EU som har en auktoritär utveckling snarare än enskilda medlemsländer, menar SD-ledaren Jimmie Åkesson. Själv utesluter han inte samarbete med Lega i Italien. Åkesson öppnar nu också för att använda EU-budgeten till att subventionera kärnkraft.
Inför EU-valet intervjuar SvD partiledarna om deras syn på hur EU:s stora utmaningar ska hanteras i framtiden: klimatet, migrationen och splittringen i unionen. I april frågades partiernas toppkandidater till EU-parlamentet ut i serien #svarapåfrågan. Samtliga de intervjuerna finns att läsa här.
Sverigedemokraternas värsta fiende i EU-valet är inte vad Jimmie Åkesson kallar "vänsterliberala EU-federalister". Det är soffan. Därför befinner sig SD-ledaren på en intensiv valturné bland EU-skeptiska väljare.
- Vår främsta utmaning är att mobilisera den miljonen väljare som röstade på oss i höstas, säger han när han träffar SvD inför resan.
Inför EU-valet den 26 maj möter SvD partiledarna för att få deras syn på hur EU:s stora krisområden ska lösas: klimatet, migrationen och splittringen i unionen.
I SD:s valmanifest är klimatet inbakat i avsnittet "Jakt, miljö och klimat" - där frågan om ett nej till EU:s vapendirektiv inleder.
- Jag är inte säker på att man ska övertolka sammanblandningen. Miljöfrågan är kanske det jag lyfter fram oftast kopplat till samarbete. Vi kan inte sitta i Sverige och göra saker själva, säger Jimmie Åkesson.
- Men vi har en annan syn än de vänsterliberala. Vi är emot väldigt mycket av det som görs för att det är ineffektivt och dåligt.
I valplattformen är ni emot saker som koldioxid- och flygskatt - men bara för en enda sak, utsläppsrätter. Har ni inga andra klimatförslag?
- Det är det övergripande, som visat sig fungera.
Åkesson har själv besökt ett kolkraftverk i tyska Aachen. "Ingen vacker syn", säger han, men är ändå inte säker på att det är EU:s roll att lägga ner kolkraftverk.
Så du vill inte att EU ska kompensera Polen för att stänga ner kolkraftverk?
- Nej, primärt inte. Pengarna ska gå till det mest meningsfulla. Men det är klart att sedan ska potten fördelas. Och för att stänga ner kolkraft måste man ha något att ersätta med och det är ju kärnkraften.
Kan man tänka sig att subventionera utbyggd kärnkraft i Europa med EU-budgeten?
- Om jag säger ja nu är det en jättegrej, så jag tänker varken svara ja eller nej. Men principiellt har jag ingenting emot det. Det skulle förmodligen vara bättre för hela Europa och det globala klimatet. I stället för att lägga en massa pengar på att subventionera vindkraft i Sverige eller elcyklar skulle ju kärnkraft i Polen vara mer effektivt i så fall, säger Jimmie Åkesson.
- Så visst, om man ser till att satsa klimatpengar där de gör störst nytta skulle det förmodligen vara ett initiativ som skulle vara bättre än mycket annat.
Migrationskrisen är en annan fråga som har lamslagit EU.
- Det jag tycker att EU ska göra är att hålla gränsen och understödja Grekland och Italien. Kan vi stänga till där kommer vi att få bort de tilldragningseffekter som gör att folk är beredda att riskera livet på Medelhavet, säger Åkesson.
Ni vill drastiskt sänka EU-budgeten - kommer inte transitläger utanför EU:s gränser och stärkt gränsbevakning att kosta?
- Det är inte säkert att det måste ske inom ramen för EU:s budget. Transitläger i tredje land gynnar oss starkt och skulle kunna gå på den inrikes flyktingbudgeten.
En tredje framtidsutmaning rör EU:s "samarbetskris". Unionen är splittrad i frågor om brexit, värderingar och flyktingkris. Jimmie Åkessons medicin: mindre centralisering och mindre tvingande lagstiftning.
- Vill man bygga den här federationen som eurokraterna i Bryssel strävar efter blir det likriktning och repressiva åtgärder mot länder som inte rättar in sig i ledet. Det bygger inte fred och förebygger inte konflikter, tvärtom.
Ska EU över huvud taget inte lägga sig i vad som händer inrikespolitiskt i medlemsländerna?
- Den grundläggande principen är att man inte ska göra det, säger Åkesson.
Häromdagen öppnade V-ledaren Jonas Sjöstedt i SvD för att odemokratiska länder ska slängas ut ur EU och att bidrag bör dras in för Ungern och Polen. Jimmie Åkesson säger att det största problemet inte är en mer auktoritär utveckling i vissa länder.
- Jag tycker att hela EU har en auktoritär utveckling som straffar länder som inte vill följa med på den federalistiska resan.
Sverigedemokraterna driver dock inte längre frågan om att lämna EU. I stället vill man samarbeta med andra nationalistiska partier. Men nu hoppar Dansk folkeparti och Sannfinländarna av SD:s partigrupp i parlamentet för att gå med i italienska Legas och partiledaren Matteo Salvinis nya grupp.
Var finns framtiden för SD?
- Ja, den ligger ju inte där primärt. Vi är ju nöjda med att vara i den här reformistiska konservativa delen. Det var ett steg som Dansk folkeparti och Sannfinländarna tog före oss, och det förvånar mig storligen att de valt att överge linjen.
Problemet för SD är att den nya gruppen omfattar Marine Le Pens Nationell samling, som Åkesson menar är "tydligt pro Ryssland".
Även Salvini har dock varit emot sanktioner mot Ryssland, skrivit under ett avtal med Vladimir Putins parti 2017 och gått runt med Putintröja i Strasbourg.
Du utesluter samarbete med Le Pen, utesluter du också Salvini?
- Jag har aldrig träffat Salvini eller någon representant från Lega. Lega är ett förhållandevis nytt parti, i den bemärkelse att det tidigare närmast varit en liten separatiströrelse i norra Italien. Nu är det ett regeringsparti som utvecklas i rätt riktning.
Åkesson menar att han är för "dåligt påläst" på Legas politik för att bestämma om partiet är intressant eller inte för honom i en möjlig framtid.
- Jag tycker att Salvini har fått saker uträttade kopplat till Medelhavet och invandringen, det får man ge honom. Det är också lovande att man frångår den här outsiderpositionen han haft, till att ta ansvar i regeringsställning. Jag tror att det är ett parti som kan utvecklas i rätt riktning.
Alla partier i EU-parlamentet sitter inte i en partigrupp, och alla partier i undersökningen sitter inte i EU-parlamentet.
Grafen bygger på data ur en undersökning gjord av CHES-gruppen 2018, där 228 experter bedömt var 132 partier stod på höger-vänster- och gal-tan-skalan. Undersökningen gjordes på ett urval EU-länder och partier eftersom de antingen var viktiga för europeisk politik eller för att de ingick i pågående forskningsprojekt. 2014 gjordes en undersökning som täcker alla EU:s medlemsländer.
Tf