Allt fler Malmöbor är för fattiga för ett eget hem - I Malmö söker tiotusentals personer ett bättre boende, men allt färre har råd att betala hyran.
Just nu står 64 500 personer i bostadskö i Malmö. Så många har registrerat sig på den officiella bostadsförmedlingen Boplats Syd. Men allt fler Malmöbor behöver bidrag från stat och kommun för att få tak över huvudet.
Samtidigt blomstrar en dunkel marknad med falska adresser, svarta hyresavtal och otrygga andrahandslägenheter.
Den som bor på andras nåder hamnar lätt i trånga, hälsofarliga och osäkra boenden.
Bassan Zawahri och hans hustru Siba Abbas är flyktingar från Syrien. De är på väg att bli vräkta från en trea på Herrgården där de bott i andra hand. Sedan den egentlige hyresgästen sagt upp sitt kontrakt har fastighetsbolaget Victoria Park gett dem fram till den 1 juli att hitta ny bostad.
De har fått ett uppsägningsbesked med en uppmaning om att städa lägenheten noga och återlämna samtliga nycklar.
- Jag har betalt hyran punktligt med hjälp av mitt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Ändå kastas vi ut. Victoria Park påstår att vi har ett falskt hyreskontrakt, säger Bassan Zawahri.
Hustrun Siba Abbas, som är gravid i sjätte månaden, svimmade när hon fick beskedet om uppsägning. Hon är orolig för att familjens otrygga tillvaro ska smitta av sig på tvåårige sonen Yazan, som ängsligt kommer fram för att hälsa.
Siba Abbas är också bekymrad för att familjen ska hamna långt från närmaste vårdcentral.
- Min man har en skottskada och har svårt att gå. Han behöver ständig läkarhjälp. Vi är väldigt bekymrade över vår situation. Vad ska vi göra? Ska vi bo på gatan? frågar hon.
När vi får tag på Per Ekelund, fastighetschef på Victoria Park, är han oförstående till att Bassan Zawahri skulle ha ett falskt kontrakt. Det som hänt är att familjen Zawahri nu står med ett ogiltigt andrahandskontrakt och därför råder Per Ekelund familjen att vända sig till socialen.
- Vi säger nej till familjen av den enkla anledningen att de inte uppfyller ett av de krav vi har i vår policy: arbete, säger Per Ekelund.
- Vi vill att våra hyresgäster har arbete för att få en bra dygnsrytm i våra fastigheter. Vi vill inte ha störningar sent på kvällarna. Vi vill få in hyresgäster som betalar in sin hyra själva i stället för att få den betald via samhället.
Innebär det att ni inte tar social hänsyn i valet av hyresgäster?
- Nej, det gör vi inte.
Tiotusentals människor i Malmö är beroende av bidrag för att få tak över huvudet. Det tynger kommunens ekonomi:
• Just nu får nästan 14 000 Malmöfamiljer - en tiondel av samtliga hushåll - statliga bostadsbidrag via Försäkringskassan som hjälp inför varje hyresinbetalning. Av dem får 10 000 hushåll dessutom kommunala socialbidrag för att klara hyran.
• Därutöver får 4 800 Malmöbor med sjuk- och aktivitetsersättning samt 11 500 fattigpensionärer bostadstillägg via Försäkringskassan och statliga Pensionsmyndigheten på i genomsnitt 3 200 respektive 2 700 kronor per månad.
• Drygt 3 600 personer i Malmö får sina hyreskostnader i ebo (eget boende) betalda via statliga Migrationsverket. Det är dubbelt så många som för drygt ett år sedan.
• Uppemot 600 rumänska EU-migranter har periodvis behövt kommunens hjälp med tak över huvudet.
• Samtidigt förser socialtjänsten uppemot 3 000 personer i 1 200 lägenheter med sociala hyreskontrakt. Socialen hyr därtill allt fler hotellrum för dem som akut behöver tak över huvudet.
- Kommunen har fått en ny roll som buffert på bostadsmarknaden. Socialtjänsten tar ansvar för en situation som den inte kan göra något åt, säger Helen Karkkola, ansvarig för Malmö kommuns anskaffning av lägenheter för andrahandsuthyrning.
Fastighetskontorets lägenhetsenhet skapades 2005. Då försåg enheten socialtjänsten i Malmö med 600 lägenheter, som alla hyrdes ut i andra hand till mindre bemedlade invånare.
Sedan dess har antalet sociala lägenhetskontrakt fördubblats. Det gör socialen till Malmös sjätte största hyresvärd - efter fastighetsbolag som kommunala MKB, privata Stena, Willhem och Akelius samt kooperativa HSB Sundsfastigheter.
- Det främsta skälet till att de här kontrakten ökar är att vi har en bostadsbrist som är extrem i ett läge när Malmö har stor inflyttning. De som vi hjälper har inte ekonomisk möjlighet att själva skaffa sig lägenhet, säger Helen Karkkola.
Jakten på andrahandslägenheter har nyligen lett till att Malmö stad ska köpa på sig 56 bostadsrättslägenheter, som ska hyras ut i andra hand till fattiga hyresgäster. Och situationen kommer att förvärras.
• Socialtjänsten måste i år ta emot 488 flyktingar med uppehållstillstånd, men MKB har hamnat i tidsnöd med att försöka bygga hundratals modulbostäder med tillfälliga bygglov.
• Nästa år väntas flyktingkvoten fördubblas. Då måste MKB ta fram ännu fler billiga bostäder.
• Dessutom väntas antalet asylsökande i eget boende (ebo) nå nya rekordnivåer. Så snart dessa personer får uppehållstillstånd i Sverige kommer de att efterfråga ett bättre boende. I längden finns det få Malmöbor som vill dela en tvåa med sex-sju andra personer.
De adderas nu till andra stora grupper som vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med sin hemlöshet: unga vuxna som inte kan bo kvar hos föräldrarna, stora barnfamiljer, makar som separerat, Malmöbor med betalningsanmärkningar och flyktingfamiljer som flyttar till Malmö från andra kommuner.
- Vi har en fattig befolkning i Malmö. Det slår igenom i hälsotalen, i levnadsstandarden. Och definitivt i boendefrågorna. Om du inte har jobb och inkomst är det omöjligt för dig att skaffa ett boende på egen hand. Det som byggs nytt är inte något som sådana grupper har råd med, säger Helen Korkkola.
Varför har så många Malmöbor fastnat i djup fattigdom? Hur uppstod problemet? Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S) anser att svaret kan sammanfattas i tre bokstäver: ebo.
Han menar att han och andra kommunpolitiker stod maktlösa när ett stort antal asylsökande sökte sig till Malmö under kriget i Bosnien 1994-95.
De stödde sig på den nyinförda lagen om eget boende, som tillåter asylsökande att söka och få bistånd till bostad i vilken kommun de vill.
Flera privata bostadsbolag stod då med outhyrda lägenheter på Rosengård. De löste problemet med hjälp av asylsökande från småländska flyktingförläggningar.
- Bolagen satte på förläggningarna upp anslag om lediga lägenheter och lockade med färgteve. De visste att bara vi får hit dem har vi hyran betald via Migrationsverket, säger Ilmar Reepalu.
Sedan dess har Malmös kommunledning enträget uppvaktat både socialdemokratiska och borgerliga ministrar för att förmå dem att skrota ebo-lagen och stoppa den okontrollerade inflyttningen av asylsökande till Malmö.
- Den ursprungliga tanken med ebo var att ge asylsökande en snabbare introduktion i det svenska samhället. Så blev det inte. Vi har förstört en hel generation med ebo, säger Ilmar Reepalu.
Ebo blev i Malmö en tidig katalysator för ökad fattigdom och är än idag något av en symbol för hur staten tvingat en utsatt storstad att passivt godta mer av trångboddhet och utanförskap.
- Jag tycker att det är sorgligt att det faktiskt blev så illa som vi kände att det var på väg att bli, säger Ilmar Reepalu idag.
När Bassan Zawahri först kom till Sverige bodde han på flyktingförläggning i Nybro. När han fick asyl flyttade han vidare till Malmö.
Han sökte efter jobb och bostad inför återföreningen med hustrun och sonen, som for illa i hemstaden Homs.
- Vi bodde först i en svart lägenhet, men när en vän såg vår situation kontaktade han ägaren till den här lägenheten. Vi fick kontrakt och sedan dess betalar jag 6 649 kronor i månadshyra för att bo här, säger han.
Hustrun flikar in:
- Vi kom hit till Sverige för att vi trodde det var säkert för oss. Men just nu känns framtiden väldigt osäker. Det känns orättvist och omänskligt att vi kastas ut från den här lägenheten.
Vi sitter i ett stort kalt vardagsrum, möblerat med fyra små skinnsoffor längs väggarna. Det finns ingen tv. På ett litet b