Århundradets avtal kan bli ett fiasko - Sanningens ögonblick är här. Nu är det upp till bevis för Donald Trumps fredsplan för Israel och Palestina. Frågan är bara vad avtalet egentligen är till för och om det kommer att leda till fred.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Alla försök att lösa konflikten mellan israeler och palestinier har hittills misslyckats. Så när Trump meddelade att han skulle pröva nya lösningar för att sy ihop vad han kallade "århundradets avtal" väcktes ett visst hopp. Och det började bra.
Redan två dagar efter att han svurits in som president, underströk Trump att fred mellan israeler och palestinier bara kan uppnås genom förhandlingar som sker direkt mellan de två parterna. Det verkade förtroendeingivande.
I februari 2017 tog Trump emot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset. Trump sade att hans avtal skulle bli "större och bättre" än någon kunde förstå. Med en blick på Netanyahu tillade han:
- Som med alla framgångsrika förhandlingar måste båda sidor vara tvungna att kompromissa. Det vet du, eller hur?
- Båda sidor, sade Netanyahu och log.
I maj kom sedan palestiniernas president Mahmud Abbas till Vita huset. Efter mötet sade Abbas att han satte all sitt hopp till Gud och Trump och lovade att medverka till att få ihop ett historiskt fredsavtal.
Därefter gjorde Trump samma sak som alla presidenter före honom sedan kongressen 1995 röstade för att USA skulle flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Han sköt fram beslutet för att inte störa förhandlingarna.
Men det irriterade Trumps mest ivriga anhängare - de amerikanska högerkristna - eftersom Trump lovat att flytten skulle bli av.
Så i december beslöt Trump att flytten skulle bli av och att USA skulle erkänna Jerusalem som Israels huvudstad, trots att större delen av världen betraktar östra delen av staden som ockuperad av Israel.
Trump menade att han på så sätt fick bort ett av de svåraste tvisteämnena från förhandlingsbordet, men i praktiken innebar det ett slut på förhandlingarna.
Palestinierna, som vill ha östra Jerusalem som huvudstad i en framtida stat, bröt alla kontakter med USA, som de inte längre betraktade som en opartisk medlare.
Trump svarade med att stoppa större delen av USA:s bistånd till palestinierna och till det FN-organ som stöder palestinska flyktingar. Sedan dess har relationen mellan USA och palestinierna varit bottenfrusen.
Många frågar sig därför vad det egentligen är för ett avtal som nu presenteras. Palestinierna har inte deltagit i några förhandlingar och ingenting sägs längre om att det är parterna som ska komma överens med varandra.
Kan det då verkligen sägas vara ett fredsavtal?
- Det är uppenbart ensidigt, säger USA:s tidigare Israelambassadör Martin Indyk, som arbetade med fredsförhandlingarna mellan israeler och palestinier 2013-14.
Han kallar avtalet "en fars från början till slut".
Andra ifrågasätter tajmingen. Presentationen av avtalet har skjutits upp gång på gång. Nu lanseras det mitt under det pågående riksrättsåtalet mot Trump, samtidigt som uppgifter från Trumps tidigare rådgivare John Bolton tyder på att presidenten ljugit om varför det militära biståndet till Ukraina frystes.
Dessutom är det bara en dryg månad kvar tills ännu ett nyval ska genomföras i Israel. Premiärminister Netanyahu hoppas att valet ska leda till att en majoritet i parlamentet vill stifta en lag för att ge honom immunitet mot korruptionsåtal.
- Mycket misstänkt, kommenterade den israeliske högerpolitikern Avigdor Liberman valet av tidpunkt för att presentera avtalet.
Han var länge allierad med Netanyahu men motsätter sig en lag om immunitet.
Frågan är också om avtalet verkligen leder till fred. Poängen med att förhandla och kompromissa är ju att både sidor får något som de blir någorlunda nöjda med eller i alla fall kan leva med. Om ena parten i stället körs över finns risk för bitterhet och ilska som kan ge upphov till våld.
Palestinierna har ilsket avvisat avtalet. Från Trump-administrationens håll sägs att flera arabstater stöder innehållet i avtalet. Samtidigt rapporteras Jordanien och Egypten, som har fredsavtal med Israel, vara oroliga för vad avtalet kan få för följder.
Ytterligare en fråga är vad som händer om Trump förlorar presidentvalet i november. Demokraterna har en annan linje när det gäller Israel-Palestina-konflikten. Så sent som för en dryg månad sedan röstade det demokratiskt dominerade representanthuset igenom en resolution om en tvåstatslösning.
Av "århundradets deal" ser det nu ut som att det mest bidde en tumme. Men kanske blir det till sist ingenting.