Asylpolitik hård, hårdare, hårdast. - Hur böjs svensk migrationspolitik inför valrörelsen i nådens år 2018?
Svar: hård, hårdare, hårdast.
Att överträffa Sverigedemokraterna låter sig knappast göras men kampen om andraplatsen är numera hård.
På fredagen försökte Socialdemokraterna rycka ifrån den övriga klungan.
Den tidigare migrationspolitiken var "ohållbar", det blev tydligt hösten 2015, sade statsminister Stefan Löfven (S). Och om S får bestämma kommer dagens mer restriktiva asyllagstiftning att ligga fast; Sverige kan inte ha villkor som avviker väsentligt från andra EU-länders. Hädanefter ska Sverige "ta emot sin andel av EU:s totala mottagande sett till vår befolknings storlek, inte mer".
Migrationsminister Heléne Fritzon (S) menade på pressträffen att en rimlig nivå under förra året hade varit ungefär hälften av de omkring 27 000 asylsökande Sverige tog emot. Löfven ville inte ange någon siffra, nöjde sig med att konstatera att det svenska asylmottagandet varit för stort de senaste fyra åren.
Socialdemokraternas utspel möttes av applåder från moderatledaren Ulf Kristersson. Reaktionen från regeringskollegorna i Miljöpartiet var mer återhållsamma, för att uttrycka sig försiktigt.
Historiskt har S och M legat varandra nära i migrationspolitiken. Både S och M har dessutom intresse av att locka tillbaka väljare som flytt till SD.
Problemet med att tala om volymer är dock att Sverige inte gärna kan bestämma hur många asylsökande som ska tas emot utan att bryta mot internationella konventioner. Alla som kommer till Sverige för att söka skydd har - och ska ha - rätt till en individuell prövning av sina skäl.
Det är viktigt att slå vakt om en anständig flyktingmottagning. Och verka för att alla länder i EU gör detsamma. Mycket kan också göras inom dagens system. Som att se till att de som fått avslag på sina asylansökningar även lämnar landet.
Det måste vara skillnad på bifall och avslag, har Löfven understrukit gång på gång. Samtidigt har regeringen nyligen lagt fram ett lagförslag som innebär att 9 000 unga afghaner som fått avslag ska kunna stanna i Sverige för att gå på gymnasiet. Så mycket för den principfastheten.
Socialdemokraterna vill nu förbjuda kommuner att ge försörjningsstöd till personer som fått avslag. "Principen ska vara att om man fått ett nej så ska man inte kunna ta del av svensk välfärd", säger Löfven till TT. Nödvändigt. Politikernas dubbla signaler har länge bidragit till att underminera politikens trovärdighet.
Polisen har fått i uppgift att utvisa fler men resultatet är minst sagt magert. Under första kvartalet i år ökade antalet ut- och avvisningar med 4 procent - samtidigt som antalet ärenden ökade med 24 procent.
Så länge regeringen inte förmår upprätthålla nuvarande lagstiftning liknar det som nu föreslås mest ett spel för gallerierna.