Asylrätten kollapsar men vem bryr sig? - Oron för en ny flyktingvåg är stor i EU efter Turkiets invasion i Syrien. Men inte bara européer vill stoppa asylsökande. En liberal grundpelare är hotad.
Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det framställs nästan som en invasion i de lokala medierna. Nej, jag syftar inte på president Erdogans intåg i det kurddominerade området i norra Syrien, utan på alla de båtar med flyktingar som återigen når den grekiska övärlden.
Dagligen landstiger nu hundratals flyktingar som lyckats ta sig den korta biten över Medelhavet från Turkiet - enbart på ön Lesbos kom runt 1 500 personer mellan den 20 och 26 september, och det var ändå innan den turkiska offensiven i Syrien. Det här är nivåer vi inte sett sedan 2016, även om det är långt under den våg av asylsökande som försökte ta sig till Europa hösten och vintern 2015/16.
Det tas inte emot väl i Grekland. Den konservative premiärministern Kyriakos Mitsotakis, som vann valet i somras bland annat på att driva en tuffare migrationspolitik än vänsterpopulisten Alexis Tsipras, talar om att skicka tillbaka flyktingar till Turkiet. Men med överfulla läger i övärlden tvingas den grekiska regeringen skeppa människor till fastlandet, där nya läger byggs.
Över 70 000 människor väntar på att få sin asylansökan prövad i Grekland som enligt försvarsministern befinner sig i en "nationell kris".
Det märks i opinionen och inte enbart för att Mitsotakis vann valet. Redan 2018 svarade 82 procent av de tillfrågade grekerna i en undersökning att landet skulle släppa in "färre" eller "inga" flyktingar alls. En ökning från 62 procent i oktober 2015. Värt att hålla i bakhuvudet är att hösten 2015 hade Angela Merkel ställt den tyska dörren på vid gavel för alla syriska flyktingar, som snabbt fortsatte norrut från Grekland. I dag är den så kallade Balkanrutten stängd och asylsökande och migranter blir kvar.
Rätten till asyl slogs fast under andra världskrigets efterdyningar och har sedan dess varit en av den liberala världsordningens grundpelare. Oviljan att släppa in framförallt judiska flyktingar hade bland många länder varit stor, och det dåliga samvetet ledde till att FN 1948 deklarerade att "alla har rätt att söka och få asyl från förföljelse i andra länder". Tre år senare slog så Genèvekonventionen fast flyktingars rättigheter.
Telefon Växel +46 8 13 50 00