Asylsökande enkla mål för kriminella gäng - De flyr från fattigdom och våld i sina hemländer, men hamnar ofta hos kriminella gäng i USA.
Unga från Centralamerika som kommer till USA för att söka asyl fångas i allt större utsträckning upp av det ökända gänget MS-13, enligt myndigheter i USA.
- Det är inte förvånande att de hamnar i dessa gäng, säger en expert till TT.
Huvudorsakerna till att många människor från Centralamerika flyr till USA är den fattigdom och kriminalitet som präglar deras hemländer, säger Edmé Domínguez, Latinamerikaexpert och freds- och konfliktforskare vid Göteborgs universitet.
De ungdomar som flyr till USA kommer i huvudsak från Honduras, Guatemala och El Salvador, enligt myndigheter i USA. Och de har visat sig vara enkla måltavlor för det kriminella gänget Mara Salvatrucha (MS-13) att rekrytera, som drar nytta av deras utsatthet som invandrare, rapporterar AFP.
Edmé Domínguez, håller med om bilden och tycker inte att den är förvånande. I princip alla ungdomar som lyckats ta sig hela vägen till USA är papperslösa, vilket gör dem sårbara och enkla föremål för utpressning.
- De måste gömma sig och få skydd, gängen utnyttjar den situationen för att pressa speciellt de unga till att samarbeta med dem för att de ska kunna stanna, säger hon till TT och fortsätter:
- De flesta är ganska fattiga så det är absolut inte förvånande att de hamnar i dessa gäng, det är ett sätt att hitta jobb. Och då bekräftas stereotypen om att de är kriminella och måste utvisas.
MS-13 är ett av de största latinamerikanska gatugängen i USA, enligt statistik från FBI från 2009. Gänget bildades i Los Angeles, varifrån det också till största del verkar, men det opererar även på platser som Atlanta, Dallas och New York.
MS-13 ligger bakom en mängd grymma mord och beräknas ha 30 000 till 50 000 medlemmar runt om i världen, varav mellan 8 000 och 10 000 finns i USA. Det kriminella gänget är involverat i bland annat narkotikasmuggling, prostitution och vapenhandel. Enligt myndigheter i USA använder sig gänget av utpressning och hot mot latinoinvånare i de områden där de verkar, rapporterar AFP.
MS-13 finns också i stora delar av Centralamerika. När unga migranter kommer till USA hamnar många av dem i sammanhang som gör att samma gäng som de flydde från åter fångar upp dem, enligt Mark Edberg, professor vid George Washington University.
- De känner sig pressade att gå med eftersom de nu är här, de stack och de kontrolleras fortfarande av gänget, säger han till AFP.
Att invandrare rekryteras av gäng är inget nytt, enligt Laure Eimiller, talesperson för FBI:s kontor i Los Angeles. Men den senaste tiden har fenomenet varit "särskilt påtagligt med MS-13", säger hon enligt AFP.
Nyligen anklagades 22 personer som är medlemmar i gänget för inblandning i en rad otäcka mord i USA. 19 av de anklagade var papperslösa, enligt myndigheterna i USA, och de flesta av dem hade kopplingar till MS-13 i Centralamerika, skriver AFP.
Vissa är dock skeptiska till larmen som kommer från de brottsbekämpande myndigheterna i USA och avfärdar dem som inget annat än ett politiskt trick som när president Donald Trumps fientlighet mot invandrare.
Många unga asylsökande misstänkliggörs, även om de inte tillhör ett gäng, enligt Jesse de la Cruz, juridisk expert på området och som själv är före detta gängmedlem.
- Om du är ett barn från Centralamerika eller Mexiko, vem ska du då umgås med? Vita människor?, säger han enligt AFP, och fortsätter:
- Nej, det barnet kommer att umgås med människor som sig själv. Betyder det att han vet om att de är gängmedlemmar? Absolut inte.
USA:s invandringspolitik är enligt vissa en viktig förklaring till problemet. Eftersom den politiska diskursen kring asylsökande i USA blivit mer fientlig, har även det sociala stödet för nyanlända minskat, säger Mark Edberg från George Washington University.
Detta håller Edmé Domínguez med om. USA:s regering gör i princip inget för att hjälpa de asylsökande och USA:s invandringspolitik, som stramats åt under president Trump, är direkt ansvarig för de papperslösa centralamerikanernas situation i USA, säger hon till TT.
- Trump har gjort det nästan omöjligt att hitta alternativa vägar för dessa människor att komma in och att integreras i lagliga aktiviteter. Han bär ett stort ansvar för detta. Den politik han driver är absolut galenskap.
För att lösa situationen och bryta den onda cirkel som dessa ungdomar tycks hamna i krävs en annan invandringspolitik, säger Edmé Domínguez, något även USA skulle vinna på, menar hon.
- Det som krävs är att de kommer in lagligt, att de får papprena för att kunna stanna lagligt och jobba. Det är också paradoxalt att USA vill stoppa dessa människor, de flesta är inte kriminella, de flesta försöker ta sig dit för att jobba. Och USA behöver arbetskraft, det är ett faktum, speciellt inom jordbruket.
Tiotusentals människor har lämnat Guatemala, El Salvador och Honduras under de senaste åren. Förutom fattigdom är det utbredda våldet och gängkriminaliteten - regionen har en av de högsta mordfrekvenserna i världen - huvudanledningar till flykten.
Av Honduras befolkning lever 68 procent i fattigdom, enligt statistik från FN. Honduras är ett av världens våldsammaste länder. Mycket av våldet kommer från gängrivalitet och knarkhandel.
Gränssäkerhet och en tuffare invandringspolitik är profilfrågor för USA:s president Donald Trump. Ett av hans mest framträdande löften under valrörelsen 2016 var att bygga en gränsmur mot Mexiko.
Trump hävdade då som nu att brottslingar och narkotika flödar över USA:s södra gräns och att kraftigare barriärer är det enda sättet att stoppa detta.
Under sin tid vid makten har presidenten på olika sätt stramat åt migrationspolitiken. I fjol meddelades bland annat att nolltolerans råder mot olaglig invandring och att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen ska gripas och åtalas. De senaste månaderna har antalet gripanden ökat dramatiskt.
Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för bygget. Det kravet har Trump tvingats backa ifrån, men han hävdar att Mexiko ändå kommer att stå för pengarna i och med omförhandlade handelsavtal.
Direkt finansiering av murbyggena har dock blivit en huvudvärk för Vita huset. I budgetförhandlingar i höstas begärde Trump 5,7 miljarder dollar. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket ledde till en rekordlång nedstängning av delar av statsapparaten under vilken 800 000 statsanställda permitterades.
Genom kongressförhandlingar i februari avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer. Presidenten skrev under den budgeten men utlyste samtidigt nödläge för att frigöra ytterligare medel. En majoritet i kongressen röstade i mars för att avbryta nödläget, men då lade Trump in sitt första presidentveto.
I slutet av juli 2019 lät USA:s högsta domstol presidenten gå vidare med planerna på att omfördela miljarder dollar från landets försvar till murbygget vid gränsen mot Mexiko.
Högsta domstolen ändrade därmed ett beslut från en lägre domstol om att blockera 2,5 miljarder dollar som öronmärkts till narkotikapolitiska åtgärder.
Tf