Asylsökande med avslag avhyses från boenden - Flyktingar som har fått avslag på sin asylansökan börjar nu vräkas. Totalt är det cirka 900 personer som ska bort från Migrationsverkets boenden.
Lagändringen den 1 juni innebar att många av de personer som fått avslag på sin asylansökan förlorade rätten till ersättning samt rätten till boende i Migrationsverkets lokaler.
Av de 900 personer som ska bort från Migrationsverkets boenden har de hittills begärt att Kronofogden ska avhysa närmare 400 personer, men den siffran väntas stiga. Än så länge är det bara en person som tvingats lämna sin bostad, men fler avhysningar kommer att genomföras mot slutet av augusti.
- Det stora låset är att delge, det gör vi i första hand genom att skicka brev men får vi inget svar får vi försöka delge det fysiskt. Vi måste se till att personen förstår vad det innebär och där kan det bli en del språkproblem, säger Fredrik Ohlsson, verksjurist på Kronofogden.
På grund av språkproblemen har Kronofogden än så länge bara i 20 fall lyckats informera personer som kommer att behöva flytta. Avhysningen innebär i princip att Kronofogden byter lås på bostaden och mäter ut och magasinerar ägodelarna.
- De magasineras i tre månader. Under den tiden kan den avhyste höra av sig och få tillbaka sakerna. Gör ägaren inte det säljs sakerna och det som inte anses ha något värde körs på tippen, säger Fredrik Ohlsson.
Migrationsverket vet inte vad som kommer att hända med de personer som förlorar sitt boende.
- Förmodligen kommer många att registreras som avvikande, de har inget incitament till att hålla kontakten med oss, säger Sverker Spaak, ansvarig för boende- och återvändandeprocessen.
Han tror att en del av personer som nu bor olovligt i myndighetens boenden kommer att stanna illegalt i Sverige efter att de blivit avhysta.
I dag söks 12400 avvikande av polisen för att de ska av- eller utvisas. Susanna Löfgren, stiftsdiakon på Linköpings stift, känner flera personer som gömmer sig för polisen.
- Man tycker ändå att det är ett bättre val än att återvända. Det är bättre att leva i den här utsattheten eftersom att utsattheten är värre i ursprungslandet, säger hon.
Situationen som papperslös är enligt henne ofta lika med ockerhyror, svartjobb och en rädsla för att bli hittad av polisen.
- Man är tvungen att acceptera de förhållanden, man är utelämnad till andras erbjudanden men man måste hitta ett sätt att överleva på, säger Susanna Löfgren.
Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändrades den 1 juni 2016.
Ändringen innebär att asylsökande med ett lagakraftvunnet utvisnings- eller avvisningsbeslut, som inte längre går att överklaga, inte har rätt till dagersättning eller plats på ett asylboende.
Lagändringen gäller asylsökande över 18 år utan barn.
Om den asylsökande motsätter sig utvisning kan personen i vissa fall tvångsutvisas.
Vissa länder tar inte emot personer som tvångsutvisats och i de fallen verkställer den polisen inte tvångsutvisningar. Det gäller personer från exempelvis Afghanistan, Irak och Somalia.
Om en asylsökande accepterar utvisningen men hemlandet inte tar emot anses det utgöra särskilda omständigheter som ger rätt till skydd i Sverige.
Källa: Migrationsverket, Polismyndigheten