Bostäder till nyanlända för nära 100 miljoner - Kommuner måste vidta drastiska åtgärder för att ge nyanlända tak över huvudet.
På flera platser planerar man nu att köpa bostadsrätter till nyanlända för närmare 100 miljoner kronor, rapporterar Aftonbladet.
Utmärker sig gör Vallentuna kommun som under 2016 kommer att ha köpt lägenheter för 39 miljoner kronor.
Det var i mars i år som regering och riksdag körde över de kommuner som fram till dess vägrat ta emot sin beskärda del av nyanlända flyktingar.
Kravet - i kombination med den rådande bostadsbristen - har lett till att flera kommuner har problem med att leverera tak över huvudet till de nyanlända som man har blivit tilldelade.
Flera kommuner har valt att lösa problematiken genom att öppna plånboken och köpa bostadsrätter, visar Aftonbladets enkät där 177 av landets kommuner svarar.
Mest köpbenägna har kranskommunerna i Stockholm varit.
I Vallentuna kommer man under 2016 att köpa 20 bostadsrätter för 39 miljoner kronor. I Täby räknar man med en kostnad på 30-40 miljoner kronor.
Grannkommunen Danderyd investerade förra året i 35 lägenheter till en kostnad på 32 miljoner kronor, med klubbat beslut om att köpa in fler lägenheter framöver.
Sammanlagt rör det sig om redan spenderade - och planerade - investeringar på närmare 100 miljoner kronor där även Lidingö, Härryda, Helsingborg, Nacka, Ekerö, Norrköping, Haninge, Kiruna och Staffanstorp har köpt lägenheter för ändamålet.
I Sollentuna och Västerås har pengar avsatts för lägenheter och i flera andra kommuner kan frågan bli aktuell i framtiden.
I de flesta fallen ägs lägenheterna av kommunerna som i sin tur hyr ut dem med kontrakt som löper under kortare eller längre tid.
Henrik Kelfve, kommunikationschef på Vallentuna kommun, tror inte att det finns risk för att kommunköp trissar upp priserna på marknaden.
- Kommunen köper inte lägenheter i de högre prisklasserna och går inte med i budgivningar som sticker i väg - det tror jag är i väldigt begränsad omfattning, säger han till Aftonbladet.
Köpen är inte att se som en ren kostnad, utan som en investering.
- Ja, så måste man se det. Vi skaffar de här bostäderna för att de fyller ett behov och den dagen det behovet inte finns längre, så vill man ju ha pengarna tillbaka, naturligtvis, säger Henrik Kelfve och fortsätter:
- När miljonbelopp figurerar i diskussionerna blandas det ofta ihop vad som är drifts- och vad som är investeringskostnader. I det här fallet får man med all sannolikhet tillbaka pengarna den dagen bostadsrätterna inte behövs längre.