Boverket tittar på ny boendeform för låginkomsttagare

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Boverket tittar på ny boendeform för låginkomsttagare - Nu bryter Boverket ett politiskt tabu: Vissa hyreshus eller hyreslägenheter kan komma att öronmärkas för särskilt låga hyror till låginkomsttagare. En ny boendeform skulle kickstarta satsningar på billiga hus i mer blandade kvarter.

Boverket bryter ett bostadspolitiskt tabu och flaggar upp för så kallad "social housing", det vill säga att stat eller kommuner subventionerar vissa hyresrätter på villkor att lägenheterna bara går till boende med lägre inkomster. Statliga Boverket har på eget initiativ synat den typ av subventionerat boende för låg- och mellaninkomsttagare som finns i flera europeiska länder.

Det är sex länder, bland annat Danmark, Österrike och Nederländerna, som nu tjänar som Boverkets exempel på hur andra gör för att bemöta segregation och trångboddhet i spåren av bostadskris.

- Tyvärr finns många vulgäruppfattningar om "social housing", men nu har Boverket genomfört en studie för att visa hur det fungerar i andra länder. Alla länderna i vår studie strävar efter blandad hushållssammansättning när man bygger nya stadsdelar, säger Ulrika Hägred.

I till exempel Österrike och Frankrike riktas erbjudandet om hyresrätter med lägre hyror till en bred grupp. Och i Danmark finns inga inkomstgränser. Den avgörande skillnaden är att "social housing" fördelas efter behovskriterier, och att bostädernas hyror inte sätts för att få affärsmässig avkastning så som är fallet i Sverige.

- I Sverige finns en rädsla att så kallad social housing ska peka ut de boende i vissa hus som låginkomsttagare och därmed stigmatisera dem, men så behöver det inte vara, visar vår rapport, säger Ulrika Hägred, som varit projektledare för Boverkets särskilda studie.

Kommunala bostadsbolag i Sverige är visserligen redan drivande i att bygga billigare genom förenklad produktion, till exempel Sabos så kallade kombohus, men hyresnivåerna blir ändå för höga för många låginkomsttagare. Det verktyg som finns i dag, förutom sociala andrahandskontrakt via Socialtjänsten, är att kommunala bostadsbolag kan sänka inkomstkraven, men det räcker inte för att dra igång de mycket stora bostadsinvesteringar som behövs till gruppen låginkomsttagare.

Boverket tar inte ställning till om social housing vore en väg för Sverige, men visar alltså att social housing fungerar utomlands, och att det kan användas för att minska segregation när nya stadsdelar planeras.

- Det skulle vara ett sätt att få fram fler bostäder för hushåll med begränsade inkomster, och underlätta för unga och nyanlända att flytta, till exempel för att kunna få jobb. Det behövs också för äldre med låga inkomster, säger Ulrika Hägred.

Om boendeformen införs i Sverige, hör det till utmaningarna att det behövs ett särskilt regelverk för hur subventionerade lägenheter skulle fungera. Bytesrätt och andrahandsuthyrning är till exempel inte självklart i ett subventionerat bestånd. Dessutom finns risk för missnöje från dem som väntar på vanliga hyresrätter när det skapas en ny sorts förtur till hushåll med små resurser, till exempel invandrare.

- Men det är nog främst på den extra svåra bostadsmarknaden i Stockholm som det är känsligt. I mellanstora städer vill de flesta med högre inkomster hellre bo i villa, säger Ulrika Hägred.

I Sverige ligger det närmast till hands att staten skulle rikta ett stöd till bostadsbolag när de på vissa objekt håller nere hyrorna. Det skulle i så fall driva fram ett större intresse än i dag att bygga mer blandade nya kvarter, med riktigt billigt boende åt dem som bäst behöver.

Boverkets studie visar att varje land i Europa har utvecklat sin egen modell och definition av "social housing". Denna billigare bostadssektor vänder sig ofta även till mellaninkomsttagare - mer än hälften av landets hushåll kan ibland vara berättigade att söka bostad inom sektorn. Målet är att få in olika hushållstyper och yrkesgrupper i stadsdelarna. Det handlar om att klara bostadsförsörjningen för låginkomsttagare och andra grupper som exempelvis flyktingar, men man undviker storskaliga bostadsområden där sociala bostäder dominerar. I stället blandas kvarter, eller till och med enskilda hus där vissa lägenheter kan vara öronmärkta.

Källa - 2016-07-04 10:22

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+