Brexitkaos får Schweiz att intervenera - Brexitkaoset är en riktig rysare för schweizerfrancen. När francen blir flyktvaluta hotas landets export och turism. Centralbanken intervenerade på fredagen för att hålla ställningarna.
Samtidigt finns en viss förståelse för britterna i Schweiz som för snart 25 år sedan också röstade att stå utanför EU, och klarat sig bra sedan dess.
GENÈVE Mardröm för schweizerfrancen. I brexitkaoset ökade omedelbart trycket på schweizerfrancen som flyktvaluta, och centralbanken intervenerade på fredagen för att stabilisera valutan och hålla den inom sitt tillåtna intervall mot euron. Landet håller andan för att man ska lyckas dämpa fluktuationerna som kan slå våldsamt mot ekonomin.
- Som följd av Storbritanniens beslut att lämna EU, har schweiziska francen kommit under starkt tryck. Banken har nu intervenerat på den utländska valutamarknaden för att stabilisera läget och kommer att fortsätta vara aktiv på marknaden, förklarade schweiziska centralbanken på fredagen.
Schweizerfrancen brukar ses som en säker hamn i kaotiska lägen med internationell osäkerhet och många bedömare har väntat en monetär flyktingström. Så fort resultatet av brexitomröstningen stod klart på fredagsmorgonen brakade följaktligen francen genom taket till 1,06 mot euron, jämfört med 1,10 franc mot euron några timmar tidigare.
Den hade dock redan stärkts dagarna före omröstningen när opinionsundersökningar pekade mot brexit så centralbanken var mentalt förberedd. Centralbankschefen Thomas Jordan hade också varnat för att Brexit kunde orsaka "ökad turbulens vilket gör att vi intervenerar om det blir nödvändigt".
Brexit kommer som lök på laxen för den redan kämpande schweizerfrancen. Schweiziska centralbanken införde negativ ränta förra året efter att plötsligt ha övergett sin treåriga kamp för att hålla valutan under kontroll mot euron. Förra veckan höll centralbanken fast vid den negativa minusräntan på -0,75.
Syftet är att försöka hålla utländska investerare borta från francen som säker hamn i brexit-stormen.
Den stora oron är att skydda exporten och turismen som riskerar att få en smäll om schweizerfrancen skjuter i höjden. Det blir helt enkelt för dyrt att köpa schweiziska varor och tjänster samt turista i det idylliska landet. Med tanke på att exporten står för mer än 50 procent av landets BNP kan en rusande valuta bli en smärre katastrof.
EU är Schweiz största handelspartner, och närmare 60 procent av den schweiziska importen och exporten sker med unionen. Smällen kan också drabba landets finanssektor som svarar för tio procent av BNP - dubbelt upp jämfört med EU-genomsnittet. På sikt kan allt detta även hota arbetslösheten som historiskt håller sig på en mycket låg nivå i Europa-termer.
Fast samtidigt påpekas att Schweiz finanssektor på kort sikt kan vinna på brexit med inflöde av kapital. Landet har redan en fjärdedel av den globala marknaden för förmögenhets- och kapitalförvaltning. Av 6600 miljarder schweizerfranc i bankerna kommer mer än hälften från utlandet, enligt schweiziska bankföreningen.
Men i Schweiz finns också en sorts förståelse för britternas beslut att lämna EU. Schweizarna röstade mot EU-medlemskap 1992, och har sedan dess tråcklat ihop ett lapptäcke av bilaterala avtal med EU. Det har emellanåt väckt irritation inom EU-familjen som anser att schweizarna egoistiskt plockar det gottaste ur kakan.
När schweizarna röstade för en begränsning av invandring från EU 2014 surnade relationerna ännu mer. Man hoppas nu att Brexit inte ytterligare förvärrar framtida bilaterala förhandlingar med EU.