Dags att sluta prata om fake news

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Dags att sluta prata om fake news - Viktor Lundquist, om hur svensk beredskap mot informationspåverkan kan förbättras.

Det är inte fake news att försök till informationspåverkan och cyberattacker har blivit allt mer uppmärksammat som en av framtidens stora säkerhetspolitiska hot. Men fake news är inte detsamma som informationspåverkan. Fake news är ett vagt begrepp (falsk eller medvetet partisk information) som har förlorat sitt värde i och med den explosionsartade ökningen av användning under de senaste åren. Idag kan vad som helst som vissa inte håller med om betecknas som fake news. Informationspåverkan är mycket mer specifikt.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Sverige anses vara ett av de länder med bäst beredskap för frågor som rör informationspåverkan och cybersäkerhet. Detta mycket tack vare det arbete som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) står för. Exempelvis lanserade myndigheten, i samarbete med forskare vid Lunds universitet, nyligen en handbok i hur man möter informationspåverkan.

Men för att citera Patrik Oksanen är det "lätt att vara kung om man är enögd i de blindas rike". Nog för att svenska myndigheter är högt rankade i Europa och anses ha god beredskap, men i konkurrensen är inte hård. Frågor som rör cybersäkerhet och informationspåverkan har förbisetts av många, något en del stater har fått erfara och betala för den hårda vägen i form av utomstående valpåverkan, hackade myndighetshemsidor och läckt konfidentiell information.

Och även i Sverige finns en stor förbättringspotential. För även om myndigheterna och, åtminstone de flesta av, våra riksdagspartier tar frågan om informationspåverkan på stort allvar finns det fortfarande mycket som kan göras. Inte minst vad gäller allmänhetens kunskap kring dessa frågor.

Informationspåverkan, påverkansoperationer, informationsmanipulation och informationskrigföring är bara några av alla uttryck som ofta ges samma innebörd. Eftersom MSB benämner fenomenet som informationspåverkan skulle mycket vara vunnet om myndigheter, politiker och media enades kring detta begrepp.

MSB definierar informationspåverkan som medveten, och potentiellt skadlig, kommunikationsinblandning från främmande makt i inomstatliga angelägenheter i syfte att skapa misstro mellan medborgare samt mellan medborgare och stat, utformat för att utnyttja sårbarheter i samhället och något som används för att stötta främmande makts agenda.

Förutom bättre kunskap kring vad informationspåverkan faktiskt innebär behövs även ökad förståelse för att och hur denna typ av kommunikativa operationer sker.

Informationspåverkan är en kommunikativ metod som främmande makter använder för att skapa splittring och polarisering kring känsliga ämnen i andra stater - och minska allmänhetens förtroende för media. Under de senaste åren har informationspåverkan på ett eller annat sätt varit en faktor i både flera demokratiska staters val och diplomatiska kriser. Informationspåverkan har ytterligare i allra största utsträckning bidragit till att skapa polarisering.

Det finns en enkel förklaring till att informationspåverkan i så hög utsträckning används - det fungerar. Informationspåverkan sker genom flera olika metoder, varav många är extremt kostnadseffektiva i förhållande till den avkastning de kan visa sig ge.

En av de enklaste och vanligaste metoderna handlar om förfalskade dokument och bilder som sprids i sociala medier. Samma sak gäller kring spridande av medvetet påhittade eller manipulerade nyheter, som även dessa snabbt kan få stor spridning i sociala medier. Om avsändaren har tur kan till och med ett mer traditionellt och etablerat media fallera i sin faktakoll och publicera samma "nyhet", och framgången för informationspåverkansförsöket är ett faktum.

Här har allmänheten ett enormt ansvar för att själva vara uppmärksamma på spektakulära historier som sprids i sociala medier. I Sverige finns det flera exempel på bilder som använts för att sprida falska narrativ i syfte att skapa polarisering. Exempelvis, under förra hösten fick ett foto på en blåslagen äldre kvinna stor spridning i sociala medier. Kvinnan beskrevs ha blivit misshandlad av tre asylinvandrare, men i själva verket var bilden tagen flera år tidigare och skadorna hade uppkommit efter en fallolycka på ett äldreboende.

Aftonbladet konfronterade mannen som först gjorde postningen om bakgrunden till informationen, som han menade att han "läste om i en tidning eller någonstans. " Att de mekanismer som informationspåverkan innefattar givetvis också kan utnyttjas av inhemska aktörer eller privatpersoner är därför värt att belysa. Allt fler, både nationellt men även globalt, inser hur mycket skada en välgenomtänkt påhittad nyhet kan innebära.

Den här typen av manipulerade och påhittade nyheter är designade för att bli virala och spridas, och källkritik på sociala medier är därför viktigare än någonsin. Dessa inlägg anspelar inte sällan på rädsla och ilska och syftar till att skapa polarisering eller hat mot en viss typ av människor.

En förbättrad förståelse för vad informationspåverkan är innebär per automatik bättre beredskap mot informationspåverkan. En ökad förståelse för att utländska stater försöker påverka och sprida falsk information gör Sverige bättre rustat. Genom vaksamhet och medvetenhet kan vi bidra till att undvika mer polarisering och misstro i vårt samhälle.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och verksamhetssamordnare på tankesmedjan Frivärld.

Källa - 2018-10-18 08:13

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+