De fattiga barnen blir hela tiden fler - Kvällssolen ligger skarp över Ribersborgsfältet. Vid vattnet pågår bollspel och picknickar. Några kvinnor rullar ut yogamattor på gräset. De tillhör Fryshusets sociala stödgrupp för ensamstående mammor och ska köra ett träningspass under öppen himmel ihop med sina barn. Instruktionerna byggs upp som en saga om en skattkista som innehåller en spegel.
De här familjerna har en ansträngd vardag. Att få tid och råd att träna är svårt. Nu lägger de sig på rygg för en stunds avslappning.
- Känn efter hur det känns i din rygg och dina axlar, säger yogaläraren Monika Norrby.
Efteråt serveras fika. Anna, som är mamma till fyra barn, delar ut mackor och fruktdryck till sina två yngsta söner i lågstadieåldern. Hon har långt ljust hår och ett öppet leende. Familjen tillhör den växande grupp i Malmö som räknas som fattiga.
- Det känns som en skam, säger hon.
Vad är barnfattigdom? Rädda Barnen har formulerat den definition som är vanligast i debatten: Att föräldrarna antingen har det så knappt att de får försörjningsstöd, eller att de lever utan bidrag med en månadsinkomst som räknas som "låg standard". Gränsen för låg standard går vid 12 200 kronor efter skatt och bidrag för en vuxen med ett barn och vid 18 544 kronor för två vuxna och två barn.
I Malmö växer nästan 31 procent av barnen upp i fattigdom, enligt Rädda Barnens senaste mätning, som utgår från 2013 års siffror. Ingen annanstans i Sverige är siffran så extrem. I Stockholm är andelen fattiga barn 12 procent och i Göteborg 17 procent.
- Man kan förutsätta att barnfattigdomen i Malmö kommer att öka, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.
Hon hänvisar till att en stor del av Malmös befolkningsökning är flyktinginvandring, och de allra flesta nyanlända barnfamiljer räknas som fattiga.
Malmö stad drar samma slutsats i sin nyaste hållbarhetsrapport: Bidragsberoendet väntas öka när Malmö tar emot fler flyktingar eftersom etableringen på arbetsmarknaden går så trögt.
Anna försäkrar sig om att sönerna är utom hörhåll när hon pratar om sin ekonomi. Hon vill inte att familjen syns på bild eller förekommer med sina riktiga namn i ett reportage om fattigdom. Hon kämpar hårt för att barnen inte ska behöva uppleva att de är fattiga.
- Att känna sig rädd för att pengarna inte ska räcka till mat är det allra värsta. Det ger mig ont i magen. Men jag är väldigt ekonomisk. Mina barn går aldrig i skabbiga kläder, och de går på aktiviteter. Jag tror inte att någon som kommer hem till mig märker att jag har ont om pengar, säger hon.
Till äldste sonens studentfirande lade hon undan pengar i tre år. Sedan var det en lättnad att kunna betala hela kalaset utan att känna oro för att det kostade femhundra kronor att åka lastbilsflak genom staden.
- Det var så skönt, säger hon.
Att växa upp i fattigdom kan få allvarliga konsekvenser, särskilt om det pågår länge.
- I den gruppen hamnar många på andra sidan av en socialarbetares skrivbord eller i fängelse, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete som är expert på barnfattigdom.
Forskningen visar att ekonomiskt utsatta barn klarar skolan sämre, är mindre trygga, har en mindre aktiv fritid och sämre hälsa än andra jämnåriga. De har också sämre psykisk hälsa och blir oftare kriminella.
- De toppar allt som barn inte ska toppa, säger Elisabeth Dahlin på Rädda Barnen.
Hon beskriver hur barn som växer upp i fattigdom hamnar i en negativ spiral. Fattiga familjer har sämre valmöjligheter på bostadsmarknaden och hamnar ofta i områden där det redan bor många andra som har ont om pengar. Många bor så trångt att barnen har svårt att bjuda hem sina kompisar.
- Det blir mycket stress och familjerelationerna påverkas, säger hon.
Risken är stor att barnen fortsätter att vara fattiga i vuxen ålder. Det innebär att en växande del av Malmöborna blir bidragstagare.
Skolan ska vara en utjämnare som förbättrar förutsättningarna för barn med svårt utgångsläge. Men mellan Malmös grundskolor råder stora skillnader i resultat. Och segregationen förstärks av att familjer med svaga resurser mer sällan gör ett aktivt val av skola till barnen.
Ett orosmoment är att Malmös barnfattigdom är värre än vad som kan förklaras av att många nya invånare kommer hit som flyktingar. Här lever 80 procent av de nyanlända barnfamiljerna i fattigdom, att jämföra med 70 procent i hela riket.
Socialvetarna Tapio Salonen och Anna Angelin tar upp frågan i kommunens stora rapport för Malmökommissionen från 2013:
"Etableringsprocessen tycks vara ekonomiskt besvärligare för en större andel barnfamiljer i Malmö än på andra håll i landet".
Forskarna pekar på stadens utveckling, "den specifika historiska och strukturella omställning staden genomgått efter industriepokens nedgång", som en viktig förklaring.
Anna jobbade tidigare som personlig assistent. Men hon har inte haft någon anställning på flera år. Hennes förklaring är att hon efter en gastric bypassoperation fick smärtsamma och långvariga biverkningar.
- Jag har inte kunnat jobba, säger hon.
Kunde hon ha gjort något annorlunda för att förbättra familjens ekonomi? Hon har svårt att se det. Hon slänger ur sig att hon kunde ha avstått från att göra slut med barnens pappa. Men i nästa andetag säger hon:
- Då hade jag blivit helt koko.
Nu drömmer Anna om ett jobb och en inkomst.
Vad skulle du göra i så fall?
- Jag skulle resa någonstans med barnen. Kanske till Liseberg. Eller gå in i en affär och. . . Jag skulle kanske inte köpa precis vad som helst. Men jag skulle handla utan att titta så mycket på vad allt kostar.