Efter femtio års invandring en tysk lag om integration - Klockan var två på torsdagsmorgonen när Socialdemokraternas gruppledare Thomas Oppermann twittrade: "Femtio år efter invandringens början får Tyskland nu en integrationslag. "
Då hade ledarna för de tre regeringspartierna förhandlat i sju timmar. Förbundskansler Angela Merkel (CDU), vicekansler Sigmar Gabriel (SPD) och CSU-ledaren Horst Seehofer hade enats om två reformpaket.
Det ena handlar om integration: Asylsökande ska kunna anvisas en bostadsort. Den som avböjer åtgärder ska förlora bidrag. Asylsökande ska kunna få tillfälliga arbeten. Idag kan en asylsökande inte få ett arbete som en EU-medborgare vill ha. Denna tyska regel avskaffas tillfälligt.
Det andra handlar om terrorbekämpning: Polisen och säkerhetspolisen ska få ökade resurser och befogenheter. Säkerhetspolisen (Verfassungsschutz) och underrättelsetjänsten (BND) ska utbyta information med sina motsvarigheter i andra länder. Den som dömts för att ha stött en terrorrörelse ska kunna ställas under permanent övervakning. Alla som säljer en telefon, även mobil med betalkort, måste kräva legitimation och uppgifter om kundens adress.
"Ni har ytterligare några månader på er att regera, sedan börjar valkampanjen" skrev en kommentator när de tre partiledarna stängde in sig i onsdags kväll.
Valet till förbundsdagen hålls i september 2017, men regeringen Merkel behöver tid för att vända opinionsvinden som blåser sedan i somras. Det är en opinion som kräver skärpt asylpolitik, och den har fört det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland till historiska framgångar i de senaste tyska delstatsvalen.
Till höger om CDU ska det inte finnas något parlamentariskt parti, lyder den kristdemokratiska strategin. Nu ligger AfD på 14 procent i mätningarna, långt över spärren till förbundsdagen. Ingen av partistrategerna i CDU vågar hoppas att trenden ska vända just nu.
I förra veckan lade Nordrhein-Westfalens inrikesminister Ralf Jäger (SPD) fram en rapport om polisens utredning av händelserna under nyårsnatten. I Köln och andra tyska städer blev kvinnor trakasserade och bestulna. Attackerna verkade samordnade och förövarna beskrevs som nordafrikaner. Händelserna väckte internationell uppmärksamhet och gjorde invandringsdebatten i Tyskland hetare än någonsin. De siffror Ralf Jäger nu presenterade är inte ägnade att dämpa diskussionen:
Polisen i Köln utreder 1 527 brott mot 1 218 personer. 626 av offren utsattes för sexuella trakasserier eller övergrepp. Av 153 misstänkta förövare är 149 utlänningar. 103 av dem kommer från Marocko eller Algeriet. 68 har ansökt om asyl i Tyskland. 18 befinner sig illegalt i landet. I Düsseldorf utreder polisen 118 liknande brott. En av de misstänkta står just nu inför rätta vid Düsseldorfs Amtsgericht.
Den anklagade är 33 år och kommer från Marocko. Enligt offret, en 18-årig kvinna, ingick han i en grupp på femton till tjugo män som omringade henne i folkvimlet. De försökte slita av henne kläderna, tog henne på brösten och underlivet. Efter några minuter lyckades hon slita sig lös och springa in på ett kafé. Efter att ha belägrat ingången en stund gav männen sig av.
Berättelserna lär bli fler. Ytterligare 23 personer sitter anhållna i väntan på rättegång.
I Berlin genomförde polisen häromdagen razzior mot arabiska brottssyndikat. Ett dussintal "kriminella storfamiljer" behärskar stora delar av Neukölln och Kreutzberg. Migrationsforskaren Ralph Ghadban berättar för Berliner Morgenpost att startpunkten var det libanesiska inbördeskrigets utbrott den 13 april 1975. Några månader senare dök de första flyktingarna upp i Berlin. Med sig hade de sina klanstrukturer.
Vad kunde ha hindrat att dessa klaner utvecklades till kriminella nätverk och parallella samhällen i marginalen? Ghadban svarar:
-Integration. Men den ville politikerna inte ha.