EU jagar svar på migrationskris - På söndag hålls ett krismöte om migration med drygt tio EU-länder i Bryssel. Fokus ligger på att stoppa asylsökande från att röra sig mellan EU-länder. Något som skulle hjälpa Tysklands förbundskansler Angela Merkel att avvärja en regeringskris.
På torsdag och fredag nästa vecka möts EU:s 28 stats- och regeringschefer för EU-toppmöte i Bryssel. Utsikterna att de ska lyckas enas om en ny gemensam asylpolitik för EU ser dystra ut. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har därför kallat till ett minitoppmöte i helgen med länder som är "intresserade av att hitta europeiska lösningar inför kommande Europeiska råd".
Till en början skulle Tyskland, Frankrike, Spanien, Grekland, Nederländerna, Malta, Belgien, Bulgarien, Österrike och Italien delta. Men nu har även Danmark, Tjeckien och Slovenien anslutit.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har särskilt intresse av att minitoppmötet ger resultat. Hon har fått fram till den 1 juli att hitta en europeisk lösning på den fråga som hennes regeringspartner, bayerska CSU, höll på att stjälpa hela koalitionssamarbetet på tidigare i veckan. CSU kräver att asylsökande som redan registrerats i ett annat EU-land ska direktavvisas vid den tyska gränsen.
Merkel vet att om Tyskland genomför detta på egen hand kan hon sätta igång en dominoeffekt, där land efter land inför gränskontroller och stoppar asylsökande vid gränsen.
I det utkast till överenskommelse som Juncker förberett inför söndag står att "ensidiga, okoordinerade åtgärder skulle inte bara vara mindre effektiva, utan skulle även allvarligt skada den europeiska integrationsprocessen och hota de framgångar som Schengensystemet uppnått".
I utkastet står också att asylsökande inte har rätt att välja vilket land de vill söka asyl i. Flera av förslagen går ut på att ta bort incitamenten för att resa vidare till ett annat medlemsland. Till exempel att asylsökande då blir av med socialt stöd. Polis och transportbolag ska även kontrollera buss- och tågstationer, liksom flygplatser.
Andra förslag handlar om stöd till länder i Nordafrika och att stärka EU:s kust- och gränsbevakning. Gränsstyrkan föreslås gradvis skalas upp till 10 000 personer till 2020.
Om EU:s Dublinregler hade fungerat skulle alla som kommer till EU söka asyl i det första EU-land de kommer till, och stanna kvar där tills ansökan behandlats färdigt. Men efter flyktingströmmen 2015 fungerar inte systemet. Grekland och Italien, som oftast är det första ankomstlandet, klarar inte av att ta emot så många människor. Många flyktingar fortsätter därför vidare norrut till andra EU-länder.
Försöken att reformera Dublinreglerna och tvinga alla EU-länder att vara med och ta emot asylsökande har hittills misslyckats.