EU Turkiets eldupphör inte nog - Såväl Turkiet som de kurdiska styrkorna accepterar det fem dagar långa eldupphöret i norra Syrien.
Men omvärlden är inte imponerad och tycker inte att åtgärden är tillräcklig.
EU-ledarna som samlats för toppmöte i Bryssel skriver i ett gemensamt uttalande att Turkiets offensiv skapar oacceptabelt mänskligt lidande.
"Europeiska rådet noterar kvällens turk-amerikanska meddelande om en paus för alla militära insatser", skriver de 28 stats- och regeringscheferna och fortsätter:
"Vi uppmanar åter Turkiet att avsluta sin militära offensiv, dra tillbaka sin militär och respektera internationella humanitära lagar".
Pausen i striderna tillkännagavs efter att USA:s vice president Mike Pence och den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan träffats i Ankara. USA:s president Donald Trump hyllade eldupphöret men hans politiska motståndare på hemmaplan är inte imponerade.
"Avtalet underminerar allvarligt USA:s utrikespolitiska trovärdighet och skickar ett farligt budskap till såväl våra allierade som våra motståndare om att det inte går att lita på oss. President Erdogan har inte gett upp något medan president Trump har gett honom allt han vill ha", säger toppdemokraterna Nancy Pelosi och Chuck Schumer i ett gemensamt uttalande
Turkiet ser eldupphöret som en tidsfrist för kurderna att dra sig tillbaka från de omstridda områdena, annars återupptas invasionen. Men landet har gått med på att avsluta sin militära offensiv helt och hållet - om kurderna under det fem dagar långa eldupphöret drar tillbaka sina styrkor från de gränstrakter där den turkiska regeringen vill upprätta en 32 kilometer djup "säker zon" på syriskt territorium, längs med gränsen.
Turkiet har enligt USA:s särskilda sändebud i Syrien, James Jeffrey, lovat USA att zonen bara är tänkt som en kortsiktig lösning, och inte kommer resultera i massdeportationer av kurder.
- Turkiet har flera gånger försäkrat oss om att de inte har någon avsikt - överhuvudtaget ingen avsikt, från president Erdogan och nedåt - om att stanna i Syrien på lång sikt, säger Jeffrey, som har deltagit i Pence samtal med Erdogan.
- Vi hoppas att det inte blir någon massförflyttelse av folk. Vi är väldigt, väldigt starka och trycker väldigt, väldigt hårt på det.
Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, uppger att över 300 000 personer har flytt området sedan Turkiet inledde sin offensiv.
Över 220 kurdiska kombattanter har dödats i strider, samt över 180 turkstödda syriska rebeller, enligt SOHR:s uppgifter. I samband med striderna uppges 72 civila ha dödats, varav merparten på den kurdiska sidan.
Turkiets regering säger till den statliga nyhetstjänsten Anatolia att över 700 motståndare "oskadliggjorts" i offensiven.
Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område - från floden Eufrat i väst och sydväst till den irakiska gränsen i öst och Turkiet i norr. Ett autonomt kurdiskt styre upprättades 2016.
Innan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011 beräknades ungefär två miljoner, en knapp tiondel, av Syriens befolkning vara kurder. De har dock sedan länge saknat grundläggande rättigheter i landet.
Det fanns till en början ett svagt stöd bland kurder för revolten mot Bashar al-Assads regim som var startskottet för kriget, bland annat för att Turkiet uttalade sitt stöd för den största oppositionsgrupperingen.
I kriget har kurderna organiserat sig för att stärka sitt styre i nordöstra Syrien, medan Assad-regimen varit tydlig med att den har för avsikt att återta kontrollen över allt syriskt territorium. Endast ett fåtal gånger har det uppstått strider mellan kurder och regimstyrkor.
Sedan 2015 har de kurdiska styrkorna stridit under Syriens demokratiska styrkors (SDF) banér, en allians med merparten syriska styrkor och militärt understöd av en internationell USA-ledd allians som vände kriget mot terrorrörelsen IS. Runt 11 000 kurdiska stridande dog i dessa drabbningar.
Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, men USA har i praktiken stått mellan parterna och förhindrat en större konflikt. I början av oktober meddelade USA dock att landets soldater ska vända hem. Turkiet inledde kort därpå en större offensiv mot de kurdkontrollerade områdena, med hjälp av turkstödda syriska rebellgrupper.
Turkiet vill upprätta en så kallad säker zon som sträcker sig tre mil in i Syrien längs med hela gränsen. Planen är att flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.
Källa: Landguiden/UI, Reuters, AFP