Få kommer att klara nålsögat - Det finns ett bibliskt ordspråk som lyder att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än det är för en rik att komma in i Guds rike.
Jag kommer att tänka på det när två olika nyheter presenteras samma dag under torsdagen.
Den första nyheten är siffror från Skolverket. De handlar om hur många elever som går i gymnasiet här i Sverige. Den största förändring som har hänt i gymnasiet de senaste åren, är att introduktionsprogrammet språkintroduktion har ökat explosionsartat.
På språkintroduktionen hamnar alla nyanlända ungdomar som är i gymnasieåldern. Här ska de lära sig svenska och samtidigt läsa in grundskolans ämnen så att de så småningom ska kunna söka vidare till ett nationellt gymnasieprogram. För att få lov att söka vidare ska de nyanlända ungdomarna få godkänt i ett antal ämnen, hur många beror på vilket gymnasieprogram de vill söka.
Knappt 36 000 elever läser språkintroduktionsprogrammet i år. Det är nästan dubbelt så många som förra läsåret. Språkintroduktion är nu det största av alla program bland de elever som läser sitt första år på gymnasiet.
Den andra nyheten är att regeringen föreslår att ensamkommande flyktingbarn som går i gymnasiet inte ska utvisas. Nyanlända ungdomar som klarar språkintroduktionen och kommer vidare till ett annat gymnasieprogram, kommer inte att utvisas under tiden de går sin utbildning.
När de unga sedan har tagit examen har de ett halvår på sig att söka jobb eller starta eget. Om de lyckas skaffa sig en säker inkomst får de även permanent uppehållstillstånd.
Kravet är att de ska sköta sina studier. Så länge de gör det får de stanna, oavsett vilken bedömning myndigheterna gör av deras asylskäl. "Vi har all anledning att ge dem den här chansen", kommenterade justitieminister Morgan Johansson (S) förslaget.
Men det är en chans som mest kan liknas vid ett nålsöga. Bara 30 procent av eleverna har gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram tre år efter att de började på språkintroduktion, konstaterade Skolverket i en rapport förra året. Av dem som började språkintroduktion 2011 - det första året programmet fanns - hade bara nio procent gått ut ett vanligt gymnasieprogram fyra år senare. Hur många av dem som sedan lyckas hitta ett jobb eller en inkomst inom ett halvår, vet vi inte.
De låga siffrorna handlar knappast om omotiverade elever. När Skolverket granskade språkintroduktionen hittade man stora brister. Språkintroduktionen har vuxit så snabbt att kommunerna och skolorna inte hinner med att rekrytera personal och hitta lokaler. Det är ont om lärare i allmänhet, men särskilt lärare i svenska som andra språk. Mindre kommuner har svårt att ge undervisning utifrån den enskildes behov. Elever som gått nio år i skolan får undervisas ihop med analfabeter.
Skolor, kommuner och staten försöker hitta sätt att förbättra resultaten för språkintroduktionen och få fler elever att komma vidare till andra gymnasieprogram. Under tiden får de ensamkommande flyktingbarnen hoppas att de hamnar i rätt kommun som kan erbjuda språkintroduktion med kvalitet. Och plugga järnet för att komma igenom det nålsöga som en avslutad gymnasieutbildning innebär.