Facebookfesten blev en filterbubbla

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Facebookfesten blev en filterbubbla - Det började teknikoptimistiskt och antirasistiskt med "Facebookfest" och "kärrtorpa", men slutade polariserat och kravfullt med "filterbubbla" och "språkplikt". Årtiondets nyord visar 2010-talet i blixtbelysning.

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

När medier sammanfattar året som har gått brukar nyhetsrubriker vara utgångspunkten. Om man använder den metoden när det nu är dags att summera hela 2010-talet är det lätt att missmodigt konstatera att det har varit ett förfärligt årtionde.

Det inleddes med en eurokris och fortsatte med såväl rasistiska som islamistiska terrorattentat och inbördeskrig i Syrien med tillhörande flyktingkris samt folkmord i Islamiska statens regi. I Storbritannien segrade brexit och i USA vann Trump ett presidentval som av allt att döma manipulerats av Putin och Cambridge Analytica. Här hemma fick vi en präktig kulturskandal kring Svenska Akademien och ett valresultat 2018 som få var nöjda med, vilket ledde till en regering som ingen egentligen ville ha.

Och ovanpå allt detta hotet från klimatförändringarna.

En annan metod att utvärdera 10-talet är att granska språket. De nyordslistor som Språkrådet och Språktidningen varje år offentliggör visar oss decenniet i blixtbelysning: vilka nya glosor har vi behövt för att beskriva vår verklighet?

Uppenbarligen har vi talat mycket om män, kvinnor och deras samexistens, även innan #metoo dök upp på nyordslistan 2017. 10-talet har gett oss nyskapelser som kaffeflicka (2010, kvinna inbjuden "som något sött till kaffet" på herrmiddag), tjejsamla (2011, oseriöst samlande), memil (2012, medelålders man klädd i lycra och som cyklar hänsynslöst), gubbploga (2013, snöröja bilvägar före busshållplatser samt gång- och cykelvägar), mansplaining (2015, manlig förklaring för kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande), pappafeminist (2016, man som blir feminist efter att ha blivit far till en flicka) och killgissa (2017, påstå något med övertygelse trots att man gissar).

Båda könen har fått sig en släng av sleven, men sammantaget visar nyorden att 10-talet präglats av kritik mot mannen.

Än mer har vi talat om digital teknik. I runda slängar en fjärdedel av nytillskotten har koppling till datorer, mobiler eller internet. 10-talet började oskuldsfullt med facebooka (2010, skriva på Facebook) och Facebookfest (2010, fest som tillkännages via Facebook), men har blivit mörkare år för år: mobilmissbruk (2012, ohälsosamt beroende av mobilen), mobilzombie (2014, person uppslukad av mobilen), trollfabrik (2015, organisering av nättroll som sprider propaganda), filterbubbla (2016, individanpassat innehåll utifrån tidigare sökningar på internet), viralgranska (2017, källkritiskt granska uppgifter på nätet) och cyberhygien (2018, rutiner för it-säkerhet).

Kort sagt har decenniet gått från teknikoptimism till teknikpessimism.

Invandring, integration och rasism är teman som också återkommit flitigt i listorna. Särskilt tycks dessa frågor ha stått i fokus i mitten av årtiondet, med ett tydligt före och efter flyktingkrisen 2015.

Nyordslistan 2014 innehöll många glosor med en antirasistisk klang: blåbrun (färgbeteckning för samarbeten mellan traditionell höger och högerpopulister), kippavandring (manifestation där deltagarna bär kalott i solidaritet med judar), kärrtorpa, (göra motstånd mot nazistisk propaganda) och rasifierad (person som på grund av sitt utseende tillskrivs vissa egenskaper).

I listan från 2015 finner man i stället flera exempel med en mer invandringskritisk ton: EU-migrant (EU-medborgare tillfälligt i ett annat EU-land för att förbättra sin materiella situation), terrorresa (resa för att ansluta till terrorstämplade grupper) och språkplikt (krav på asylsökande att lära sig svenska).

Miljöfrågan har naturligtvis också varit på tapeten, vilket framför allt märks på årets nyordslista, där Gretaeffekten, klimatdiktatur, klimatnödläge, klimatstrejk, smygflyga och tågskryta bara är några av termerna med anknytning till ämnet.

Varifrån vi hämtar våra intryck går också att avläsa i de verbala nytillskotten. Många ord är hämtade från engelskan och detta är en ökande trend: 2010 kom ungefär var sjätte nyord från engelskan, 2019 har det ökat till nästan var tredje.

Det näst mest inflytelserika språket tycks vara japanska (även om också exemplen därifrån ofta når oss via USA). Nästan alla nyord med japanskt ursprung har en positiv ton - som årets tillskott: ikigai (upplevelsen av att tillvaron är meningsfull).

En viktig beståndsdel för en meningsfull mänsklig tillvaro är kultur. Och när SvD Kultur tar till en tredje metod för att bedöma 2010-talet - genom att granska dess kulturella uttryck - framstår denna period inte längre som så hemsk. Vi talar trots allt om ett decennium som har gett oss David Bowies strålande återkomst med "Where are we now?", Paweł Pawlikowskis långfilm "Ida", Elena Ferrantes Neapelsvit och, inte minst, en storhetstid för tv-dramatiken.

Jag ber att få tillönska er läsare en trevlig läsning, ett gott nytt årtionde och, inte minst, ökad ikigai.

VD, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-12-29 08:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+