Fattigt flyktingliv utan marginaler

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Fattigt flyktingliv utan marginaler - Umm Mahmoud, som hon kallas efter sin son, flydde till Jordanien för två år sedan. Till en början bodde hon och de fyra barnen i en enrumslägenhet, där taket läckte och barnen fick astma och allergier av mögel. Som kvinna och ensam familjeförsörjare kände hon sig otrygg i ett hus med många män.

- Jag hade inte råd med någonting, jag hade i princip inga pengar. Grannarna lånade ihop pengar åt mig, så att jag kunde betala hyran, säger hon.

Nu är hon en av runt 100 000 syriska flyktingar i Jordanien som varje månad får kontantstöd. Familjen får 215 jordanska dinarer (JD) per månad, drygt 2 500 kronor. Pengarna gör att hon hade råd att flytta, men när hyran är betald har hon bara 30 JD kvar. Så utan matkuponger från FN:s matprogram och stöd från olika hjälporganisationer klarar hon sig inte.

Vi möter henne utanför en av Ammans banker där hon just tagit ut sina pengar. I Jordanien använder sig UNHCR av ett sofistikerat system där flyktingarna identifieras genom att scanna ögats iris. Förutom att det är kostnadseffektivt, slipper flyktingarna köa till något hjälpcenter. Nu får de ett bankkort som vem som helst.

- Först förstod jag inte hur tekniken fungerade, så jag missade de två första utbetalningarna, säger Umm Mahmoud, som nu i efterhand kan skratta åt det hela.

Hon är inte ensam om att hela tiden ha hotet om ett liv på gatan hängande över sig. Tre fjärdedelar av de runt 660 000 syriska flyktingar som registrerat sig hos UNHCR är skuldsatta, nio av tio som bor utanför lägren lever under fattigdomsgränsen och var tredje familj riskerar att bli vräkt.

Ju längre inbördeskriget pågår, desto svårare blir situationen. Fick flyktingarna med sig några tillgångar från Syrien så är de sålda nu. Många har svårt att få jobb, särskilt kvinnor.

UNHCR och andra hjälporganisationer blir allt mer bekymrade över barnarbete och tonårsäktenskap. Båda företeelserna har ökat som en följd av att familjerna behöver pengar.

Familjens äldsta dotter, 16-åriga Malak, har förlorat två läsår på grund av flykten, vilket gör det besvärligt att börja skolan igen. Men både hon och hennes mamma är fast beslutna att det ska gå.

Umm Mahmoud är hela tiden orolig för sina döttrar.

- Jag kan inte flytta från den här lägenheten, för i andra hyreshus bor det mest män och jag skulle vara orolig för mina döttrars säkerhet. Till och med här, där det känns tryggt, låser jag lägenhetsdörren genom att ställa gastuben eller tvättmaskinen framför dörren, säger hon.

Umm Mahmoud kommer från regionen Daraa i södra Syrien. Där levde hon ett bra liv med sin man, som hade egen firma. Den 3 november 2012 stormade en grupp män in hos dem, sköt och brände ned huset. Mannen tillfångatogs och sedan dess har hon inte hört något från honom.

- Jag vill stanna här tills det är säkert i Syrien. Men då vill jag definitivt åka tillbaka. Jag hoppas bara att min man lever och är i säkerhet, säger hon.

Kriget i Syrien är inne på sjätte året. Över hälften av befolkningen har drivits på flykt, omkring 280 000 människor har dödats och en politisk lösning är fortfarande långt borta.

De flesta har flytt till grannländerna Turkiet, Jordanien, Libanon, Egypten och Irak. Enligt UNHCR befinner sig över 4,8 miljoner syriska flyktingar i regionen.

Mer än 650 000 syrier har registrerats av UNHCR i Jordanien. Men enligt den jordanska regeringen finns närmare 1,4 miljoner syrier i landet. Då räknas även de in som kom före krigsutbrottet och nu inte kan återvända, samt de syrier som inte behöver stöd och inte registrerar sig hos UNHCR.

I Jordanien finns sedan länge också många palestinska flyktingar - över 2 miljoner, enligt FN-organet UNRWA.

Källa: TT, UNHCR

Runt 100 000 syriska flyktingar i Jordanien får kontantstöd varje månad.

När UNHCR registrerar flyktingarna samlas även biometriska uppgifter in. Om flyktingen senare beviljas kontantstöd används scanning av ögats iris som identifiering vid bankomaterna.

Systemet förhindrar att någon tar ut bidraget två gånger eller förfalskar någon annans identitet. För flyktingen ger det oberoende och frihet, de slipper att stå i kö på hjälpcenter och behöver inte öppna bankkonto. Systemet är också kostnadseffektivt, bara 2 procent går till administration (bankavgifter), därmed når mer pengar fram till flyktingen.

UNHCR i Jordanien var pionjärer med att använda sig av biometriska data, men nu används det av alla UNHCR-kontor i regionen.

Även EU ligger i startgroparna för att dela ut betalkort till flyktingar i Turkiet, som en del i uppgörelsen mellan EU och Turkiet. Betalkorten ska kunna hjälpa omkring en miljon av de närmare tre miljoner flyktingar som befinner sig i Turkiet.

Källa: UNHCR

Källa - 2016-09-11 10:50

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+