Fler får jobb om vi tillåter lägre löner - Givet att det finns många som inte kan få ett jobb till svensk kollektivavtalslön vore det klokt att sänka eller ta bort lönegolvet.
Skillnaden i arbetslöshet mellan infödda svenskar och utomeuropeiska invandrare är 14 procentenheter. Det är mer än i något av de andra nordiska länderna. Både Norge och Danmark har lyckats bättre med att hålla nere arbetslöshetssiffrorna för utlandsfödda. Det framgår av en rapport från Nordiska ministerrådet som producerats under ledning av Lars Calmfors och Nora Sánchez Gassen. Island sticker ut som ett land där gruppen utlandsfödda har lägre arbetslöshet än befolkningen i stort, men deras invandring består framför allt av människor som kommer just i syfte att arbeta.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
En viktig orsak till arbetslöshetsglappet mellan infödda och utomeuropeiskt födda är utbildningsnivån. Andelen av de utomeuropeiskt födda som saknar motsvarigheten till en gymnasieexamen är mer än tre gånger så hög som andelen bland dem som är födda i Sverige.
Andelen högutbildade är enligt studien ungefär lika stor inom båda grupperna, ungefär 40 procent, men det betyder inte nödvändigtvis att andelen med akademisk examen är lika hög. Även den som har oavslutade studier eller en enklare praktisk yrkesutbildning på två år kan kvalificera sig som högutbildad enligt den definition som används.
Rapporten konstaterar att flyktinginvandrare ofta är lågutbildade och kommer från länder vars arbetsmarknader är väldigt olika de nordiska. Därför matchar erfarenheterna inte den efterfrågan som finns bland arbetsgivare. På de nordiska arbetsmarknaderna finns få lågkvalificerade arbetsuppgifter - de enkla jobben utgör någonstans mellan tre och sex procent av alla jobb.
Utbildningsinsatser för dem som kommer till Sverige är svåra att lyckas med. Inte minst för tonåringar som kastas in i skolsystemet med dålig eller obefintlig svenska och bristande baskunskaper i ämnen som matematik. Det är svårare för tonåringar än för små barn att lära sig ett nytt språk, och om föräldrarna saknar utbildning så är detta ytterligare en faktor som gör det mindre sannolikt att studierna blir framgångsrika.
Skillnader i kunskaper som är relevanta för arbetsmarknaden förklarar till stor del skillnaden i sysselsättning mellan svenskfödda och utlandsfödda. Det vore därför värdefullt om forskningen gav svar på hur utbildningsinsatserna för nyanlända kan bli bättre och hur effektiva introduktionsprogram kan utformas för att slussa in fler på arbetsmarknaden. Calmforsrapporten redovisar dock bilden av ett spretigt kunskapsläge som lämnar stort utrymme för tolkningar. Att mäta vilka åtgärder som fungerar är långt ifrån enkelt.
Några samband tycks ändå relativt klara. Sänkta ersättningsnivåer för dem som inte jobbar leder till att fler kommer i arbete. Hur långt vi vill gå i den riktningen beror på hur låga ersättningsnivåer som vi tycker är acceptabla för dem som likväl förblir utan arbete.
Ett annat samband som rapporten tar upp är att lägre minimilöner innebär att fler kan få jobb. Många nyanlända har en produktivitetsnivå som är för låg för att en organisation ska vilja anställa dem till kollektivavtalens lägstanivåer.
Tf