Flyktingkrisen i minnet när Österrike röstar - - Den här skänkte en lokal företagare till oss, så att vi skulle ha någonstans att förvara kläder och sådant, säger Carmen Mnitzer och pekar på en stor, gråvit lagerbyggnad.
- Och nu vet vi inte vad vi ska göra med den, fortsätter hon och skrattar.
Hon kör runt i den lilla byn Nickelsdorf och visar upp det som var viktiga knutpunkter i september 2015. Gatorna är i stort sett tomma - orten har bara 1 800 invånare och många av dem arbetspendlar till närliggande orter.
För två år sedan såg det helt annorlunda ut.
Tiotusentals människor på flykt genom Europa strömmade då in vid den österrikisk-ungerska gränsen, som ligger bara några minuter bort. Många av dem behövde mat, kläder och vård, och Carmen Mnitzer var en av dem i byn som bestämde sig för att hjälpa till.
- Vi bjöd inte in dem. De frågade inte om de fick komma. Men de var här, och vi fick göra det vi kunde. Det här är en liten by, det var fler människor vid gränsen än det bor här. Man måste göra något, oavsett vad man tycker om situationen, säger hon.
Människor i byn började samla ihop förnödenheter, som de delade ut till flyktingarna med hjälp av bland annat lokala Röda korset. Kommunens fordonsgarage fick fungera som lager för kläder, blöjor och livsmedel. Asylsökande som redan bodde i byn hjälpte till som tolkar. Borgmästaren beställde in portabla toaletter. En hangar som brukar fungera som vip-område för artisterna under ortens årliga rockfestival fick bli tillfällig sovplats för dem som behövde vila innan de drog vidare.
- Det var fullt med människor. Vid ett tillfälle hade vi 15 000 människor här i byn. Det var en väldigt tuff situation. Men de ville inte stanna här, de ville till Wien, Tyskland och Sverige såklart. Och kunde de inte hitta ett sätt att transportera sig så började de gå, berättar stadens borgmästare, socialdemokraten Gerhard Zapfl.
Till slut blev pressen på byn för stor, och Gerhard Zapfl försökte ringa partikamraten och landets dåvarande förbundskansler Werner Faymann för att be om hjälp. Men kanslerns sekreterare släppte inte fram honom.
- Då skickade jag ett öppet brev till kanslern och inrikesministern. Men jag har fortfarande inte fått något stöd från regeringen i Wien, berättar Zapfl.
TT: Vad hade de kunnat göra?
- Vad som helst. Det handlar om psykologi. Om någon av dem bara hade kommit hit och visat sitt stöd, att de stod vid min sida och förstod problemet. Jag vet att det inte fanns någon enkel lösning på problemet, men att hålla sig undan och inget säga är det värsta man kan göra.
Under 2015 sökte närmare 90 000 människor asyl i Österrike, att jämföra med drygt 28 000 året innan. Nickelsdorf var inte ensamt om att uppleva att mottagandet av flyktingarna inte fungerade.
- Integrationen har inte fungerat särskilt väl. Inom koalitionen har de ofta bråkat om vilka åtgärder som ska tas och blockerat varandra. Det politiska grälet har skrämt människor, som upplever både regeringen och EU som ineffektiva. Och det har skapat den här uppfattningen som gör att människor vänder sig bort från regeringen, säger Reinhard Heinisch, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg.
Migrationen - och främst problem som upplevs med detta - är den stora frågan inför nyvalet, som hålls på söndag, den 15 oktober. Det borde ha kunnat gynna det högerpopulistiska partiet, FPÖ. Men den stora valvinnaren väntas bli Sebastian Kurz som leder det konservativa Folkpartiet, ÖVP. Han har tagit över många av högerpopulistiska partiet FPÖ:s hjärtefrågor och hans ton kring invandring har hårdnat. Samtidigt har han lyckats distansera sig från sitt eget parti, som suttit i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna sedan 2013.
- Han är väldigt smart. Så fort migrationsfrågan vände till en anti-migrationsfråga, så var han där och utnyttjade situationen, säger Reinhard Heinisch.
Carmen Mnitzer är stolt över hur Nickelsdorf hanterade flyktingkrisen. Men bitterheten över att de med sina egna pengar och sin egen tid, som hon säger, "löste ett problem åt regeringen", är tydlig. Och hennes syn på migrationen speglar vad många i landet känner.
- Så klart ska vi dela med oss när fattiga människor söker hjälp. Vi är ett rikt land, det här är en rik kontinent. Men om vi går ner på mikrokosmos så måste varje familj betala sina räkningar. Det är dyrt för oss att leva här, och då blir det dyrt att också betala för migranterna.
De allra flesta som sökte asyl under 2015 kom till Österrike under höstmånaderna. De kom främst från Afghanistan, följt av Syrien och Irak.
Källa: Österrikiska inrikesdepartementet